Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
håll, och detta intresse har allt sedan dess
varit i en nästan jemn tillvext.
Låtom oss hastigt genomlöpa de följande
tiderna. Torsslow efterträddes under året
1839—1840 af hr Pierre Deland. Efter
honom eröfrades vår theater åter för några
år af Tyskar. Det var det
Hornicke-Reith-meyerska opera-sällskapets först glänsande,
men till slut ganska töckniga period, som
nu inbröt. Den varade under många olika
skiften från 1840 till 1842. Våren 1843
gjorde Torsslow med sitt sällskap åter ett
kort besök i Helsingfors. Derpå följde hr
Fredr. Deland, som hade öfvertagit
ledningen af den Torsslowska truppen, och med
honom vexlade sedan hr P. Deland, hr
Hessler och en gång också den
Djurströmska truppen, ända till 1851. Sistnämnda
år på våren beträddes våra tiljor af hr
Stjernström och hans sällskap, som under
sin treåriga sejour åter skuffade det
thea-traliska intresset ett godt steg framåt och
först väckte till lif tanken på och behofvet
af en stående theater i Finland. De
sednaste årens theatraliska skiften: de Roos’ska
och Hesslerska trupperna, krigsafbrottet,
de tyska operasällskaperna under
somrarne, hr Anderssons treåriga sejour, och
slutligen de Novanderska och
Schwartz-Dahl-grenska truppernas bedröfliga öden lefva
ännu klart i hvarsochens minne.
Emellertid hade man, alltifrån den tid
Torsslow här gaf åt scenen ett högre
anseende, börjat betrakta det då endast ett
dussin år gamla theaterhuset såsom både för
litet till omfång och för tarfligt till inre
utrustning. Åtminstone en och annan
umgicks också då redan med allvarliga
planer till uppförande af ett nytt theaterhus.
Detta synes bäst deraf, at.t en fullständig
ritning till ett nytt theaterhus af sten blef
utförd omkr. år 1840 af den tidigt aflidne
eleven vid intendentskontoret C. A. Engel,
kanske under hans faders ledning *). Men
saken, hvilken egentligen lär ha pådrifvits
*) Denna ritning förvarar hr "Wenström ibland
»Hm samlingar.
af d. v. geheimerådet baron W.
Klinkow-ström, vann icke ännu något allmännare
gehör. Man nöjde sig tills vidare med att
klaga öfver det gamla husets bristfälligbeter.
Under tiden (1846) kom detta hus under
förvaltning af den direktion, som ända till
sednaste dag med så beundransvärd
ihärdighet och seghet kämpat för sitt af
opinionen utdömda hus, klädt skott för alla
emot detsamma riktade kartescher och
pilar, och försökt att genom idkeliga
skakningar, lappningar, stoppningar,
utvidgningar, lyftningar, höjningar, måluingar,
puts-ningar m. m., m. in., få det att hålla ut
kapploppet med tidens fordringar. Huset
bragtes också genom en omkr. år 1850
företagen storartad omskapning verkligen derhän,
att det, i st. f. att i sin begynnelse ha
inrymt 393 sittande och 60 stående platser,
numera gaf rum för 556 ordinarie sittplatser.
Man gjorde huset dessutom åtminstone
något sä när varmt, man anskaffade hvarjer
handa små beqvämligheter, man gjorde allt
sitt bästa, men — opinionen ropade allt som
förut sitt obevekliga: Cæterum censeo etc.
Hvad soin i väsendtlig mån bidrog till
att stegra det allmänna intresset för
theatern, att göra behofvet af ett bättre
theaterhus i Helsingfors allt tnera gällande och
att uppväcka de första tankarne på en egen
stående theatertrupp, var det att i slutet af
1840- och i början af 1850-talet de första
plantorna af en inhemsk dramatisk
litteratur började att uppspira. Det var också
när d. 24 Mars 1852 en såväl till text som
musik inhemsk opera för första gången
uppfördes af inhemska amatörer, som den
patriotiska enthusiasmen uttryckte sig i ett
allvarligt försök att åvägabringa ett nytt
och värdigt hem för den dramatiska
konsten. Detta försök misslyckades till en
början, men det nu uppförda theaterhuset
har i alla fall att räkna den nämnda dagen
till sin födelsedag. Patriotism är sålunda
det husets ursprungsord; må detta lända
till upplysning åt dem, som vilja förneka
detsamma hvarje nationel betydelse.
Vi sluta bär och skola kanske härnäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
