Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
dighet rörer, som vi här anse nödigt
sysselsätta oss med 1789 års riksdag, hvars
revolutionära och stormiga uppträden
hafva föga eller intet gemensamt med en lugn
och laglig riksdagsmekanism.
Förenings- och säkerhetsakten
innehåller nio paragrafer. Utkastet till
densamma är uppsatt af konungen sjelf i samråd
med prosten Nordin och
justitieborgmästaren Ahlman. I detta första utkast, som
af Geijer omtalas i Gustavianska
papperen, saknas den så vigtiga, om ock så
sväfvande ocb obestämda § 5: "Som den
rätta friheten består, att fritt gifva till
Rikets underhåll hvad finnes nödigt; så äger
svenska folket derom en ostridig rätt, att
med konungen rådslå, jemka, afslå ocb
öfverenskomma." I stället för dessa få
rader innehåller nämnde utkast en annan
paragraf, som åsyftade en fullständig
representationsförändring, hvarigenom ständerna
skulle ersättas genom utskottsriksdagar,
sammansatta genom val och beslutande per
capita. Till en sådan utskottsriksdag skulle
kallas tjugufyra bosatte frälsemän (en från
hvarje län) utvalde efter flesta röster af
de i länet boende frälse jordägare; dertill
fyra ofrälse bruksägare, valde af
bruksägare i riket, och pluraliteten uträknad
efter årliga hammarskatten; dernäst af
tjuguåtta prester, neml. af hvarje stift en
biskop, eller då ban är hindrad en
Consisto-rialis, samt tillika en kyrkoherde, väld af
stiftets presterskap; sedermera tjuguåtta
män af alla rikets städer, neml. fyra från
Stockholm, en från hvardera af städerna
Norrköping, Götheborg, Abo, Carlskrona,
Gefle, samt nitton från alle öfriga städer,
efter bevillningsklassifikation; slutligen
tjuguåtta bofaste skattebönder, en från hvarje
län, hvilka af alla skatte- och
kronobem-mans innehafvare och åboer i länet skulle
väljas, och till hvilkas biträde på
riksdagen konungen borde förordna en edsvuren
skrifvare. Frälsemän, bruksägare och
bönder i detta utskott borde hafva fyllt
fyratio års ålder. Utskottets göromål skulle
vara att med konungen och den eller dem
han i sin stad förordnar, rådslå endast OM
de ämnen konungen proponerar; samt att
samtycka och fördela, eller afslå och jemka
de bevillningar konungen äskar. Alla
voteringar borde ske, icke efter stånd, utan
per capita, och utskottets sammankomst
ej räcka längre än sex veckor. *)
Såsom bekant, är säkerhetsakten, i den
form vi för närvarande hafva den, daterad
den 21 Februari. Denna form erhöll
densamma uti de hemliga öfverläggningar,
hvilka, efter konungens beryktade "tal, hållet
på rikssalen, den 17 Februari, i alla fyra
ståndens närvaro" **), ägde rum med
konungen uppe i slottet uti det, betecknande
nog, så kallade "sammetsrummet", i
afseende å öfverenskommelse om de nya
privilegier, konungen utlofvat de
ofrälsestånden. Till dessa sammankomster, hvilka
begynte den 17 kl. 10 på aftonen, voro
kallade, af presterne biskop Wallqvist och
Nordin, af borgareue Oldenburg och Åberg,
af bönderne Nils Svensson och Anders
Andersson (adelns bittraste och oförsonlige
fiende), desse sistnämnde utsedde af
ståndets sekreterare Ahlman, utan att ens
stånds-medlemmarne blifvit hörde. Dessutom voro
de tre talemännen, erkebiskop Troil,
borgmästaren Liidberg och Olof Olofsson
kallade, jemte Ahlman, och såsom
protokollsförande baron Ruuth.
I denna besynnerligt sammansatta
kon-klav fungerade konungen sjelf som
ordförande. Sedan ban affordrat och emottagit
tysthetsed, började ban sjelf uppläsningen
ur sitt egenhändiga koncept. Alla
närvarande förvånades. Ingen yttrade sig.
Konungen sjelf talade ganska mycket, men
det kom hvarken till någon riktig
öfverläggning eller till beslut om någonting.
Till följande sammanträde, den 18 Febr.
kl. 6 e. m., hade konungen låtit tillkalla
hertig Carl, hvilken äger den tvetydiga
äran att hafva i § 1 infört tillägget: "de
öfriga riksvårdande ärender skötas på sätt
*) Se Geijer Gustav, papp. III, 2 pag. 135 och
Schinkels minnen II pag. 75.
**) Finnes tryckt i Modées verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
