Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fnysen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Fnysen bief än mer förvirrad.
»Ar det möjligt!» menade han. »Och jag som
har letat så! Ett sånt slarf! Jag har då väl
aldrig sett! Madam tycker väl inte illa vara?»
»Anej, men tappa inte bort båda två nu inte!»
förmanade hon.
Och med detta besked dröp Fnysen helt skam-
sen sin väg.
Skorna blefvo färdiga fort nog, afprofvades i ve-
derbörlig ordning och befunnos fullt tillfredsställande.
Fnysen stod som vanligt på knä och ville känna
och känna om de klämde eller voro för vida, om
längden var som den skulle vara och om skaften
ej knepo åt, men mor snörde kvickt på sig sina
nya skor, steg upp och gick fram och åter och där-
med jämt.
»Skorna äro bra», förklarade hon kort och godt
åt den ödmjukt knäböjande skommarn.
»He he he!» skrattade han. »Jo jo, nog kan
jag göra skor alltid! Slit dem med hälsan, madam,
slit dem med hälsan!»
Efter den betan blef han som sagdt vår hofsko-
makare och slank så där i förbifarten gärna in för
att prata ett tag, titta på mor och titta på våra
skor och erbjuda sin tjänst; och den behöfdes Gud
nås både tidt och tätt.
»Kära hjärtandes ett sånt grannt hår madam
har!» utbrast han ibland, där han satt på en stol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
