Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Kungsör och Wallmarks sista lefnadsår där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
min Cicero, men att du liksom din store föregångare och
själsförvant äfven blifvit trädgårdsodlare, därför tycktes du
ej ha någon fallenhet, när vi fordom träffades på Leopolds
aftonunderhållningar. Ännu träder fram för mig i dagen
den älskliga kretsen, dess lysande, fast blinda medelpunkt,
•du, Westberg, Lindeberg, Skjöldebrand och jag. Här finns
nu inga sällskapskretsar, som likna dessa. Berzelii soaréer
voro något ditåt, men urartade snart till modeartiklar för en
mängd damer och corps diplomatique».
Under hösten 1850 fick Wallmark ett besök, som i
hög grad fröjdade honom. Den nu så hjärtligt välkomnade
gästen var den forne motståndaren Atterbom. Lifligt och
förtroligt samspråkade nu dessa i yngre åren så stridslystna
kämpar. Åren hade för längesedan dämpat stridslusten och
bitterheten; dessutom hade åsikterna hos båda förändrats,
åtminstone betydligt modererats, båda hade insett och erkänt
sina fel och misstag, begångna under stridens hetta, och båda
hade de nu lärt att värdera hvarandra. I bref till
bibliotekarien Arwidsson uttryckte Wallmark sin glädje öfver detta
lika oväntade som kärkomna besök, och Arwidsson svarade
då: »Tillåt mig att yttra, att Atterboms besök på Kungsör
och ditt omnämnande häraf hjärtligen rörde mig, och det
bestämde dessutom ett beslut, i hvilket jag varit tveksam.
Till första delen af Livijns samlade skrifter har jag skrifvit
en biografi öfver honom och tagit ett öfvertryck af 20 ex.
Naturligen borde min andre far, Wallmark, hafva ett
exemplar af alla mina tillkrittlingar, men som Livijn var en
ganska verksam arbetare i de ryktbara »nätterna», måste
dessa omtalas. Ehuru jag sökt göra det med all historisk
köld, blef det dock en grannlaga sak att sända den till dig.
Nu, sedan Atterbom besökt Wallmark, har jag tagit mod
till mig. Syllogismen uppställdes: Wallmark bör ha allt
hvad jag utger, Wallmark är försonlig och glömmer forna
pojkstreck hos sina motståndare, Wallmark älskar mer
litteraturhistorisk sanning, än han är retlig vid minnet af
13 — P. A. Wallmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
