- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Första årgången. 1865 /
154

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

rerades med mycken skärpa och man sade sig ordentligtr lägga an
p& att ingifva bäfvan för detta fel, att afsigten dock g alltid
lyckades, är emedlertid säkert. I följd af dessa fordringar gingo kor»
rekturerna i första rummet ut på att anmärka rättstafnings- och
interpunktionsfel, samt origtigt bruk af ord, uttryck och
konstruktioner, derefter tavtalogi, oklarhet, bristande logiskt sammanhang,
falsk ordningsföljd; vidare felaktigheter i stil, t. ex. missljudande
sammanställningar af ord och stafvelser, felaktigt val af ord och
uttryck, som, ehuru riktiga i sig sjelfva, ej stämde med andra i
det gifna themat, hvarjemte slutligen allt origtigt och falskt i sak,
samt alla utsväfningar från ämnet behörigen rättades. De
behöfliga-rättelserna gjordes dock oftast ej skriftligen i lärjungarnes böcker,
utan antyddes genom märken in margine, och vid den offentliga
censureringen måste författaren sjelf rätta felen och föreslå nödiga
redaktionsförändringar. Detta förfaringssätt upptager mycken ’tid,
men synes tillika böra åstadkomma en större säkerhet hos
ynglingarne, enär fel, som de på detta sätt sjelfva korrigerat, ej böra så
lätt återkomma. Härutinnan torde dock bruket vara olika;
mångenstädes var man ej synnerligen benägen att förevisa korrekturen.

Den bild af undervisningen i modersmålet vid de tyska
läroverken, hvilken jag här sökt framställa, är kombinerad af
erfarenheter, dels samlade vid personliga besök i lektionerna, dels hämtade
från programmer och af samtal med resp. Hrr Lärare. Den torde till
sina grunddrag återfinnas öfverallt, om ock olikheter förekomma i
detaljer. Som jag redan anmärkt, erbjuder methoden och den
successiva fortgången af öfningarne så stor likhet, att det kunde tyckas»
som den ene lärt af den andre;*) om olikheter i manér är det
omöjligt att i skrift gifva någon föreställning: det är endast en methods
objektiva sida, som låter sig sålunda beskrifvas. Att här skildrade
förfaringssätt fordrar mycket arbete, öfhing, omtanka och nit hos
läraren, är lätt att finna, men arbetet har äfven visat sig tacksamt
och resultaterna tillfredsställande, hvilket mer än tillräckligt bevisas
af de prof på uppsatser, hvilka åtskilliga under de förra åren
utresta skolmän hemfört och i sina reseberättelser meddelat.

J. I. Brodén.

*) Rättfärdigar detta förhållande det ofta hörda påståendet att våra lärare
kanna anses hafva tillräckligt gått i skola hos Tyskarne? [A.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1865/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free