Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212’
greppen af konst och konstlära; möjligen har Haase i någon mån
förledts till denna anordning af sin önskan att få ställa läran om
språket, grammatiken, tillsammans med läran on\ språkets konst,
poetiken och rhetoriken. Man må om språkets ursprung och
uppkomst, om ordets förhållande till det dermed betecknade föremålet
och dylika ,språk philosophiska frågor ha hvad åsigt som helst:
otvifvelaktigt är, att Greken lika litet som vi i vanliga fall begagnade
språket, för att i denna sinliga form forverkliga ett skönhetsideal,
såsom sker vid konstproduktionen, utan helt enkelt såspm det
omedelbara oreflekterade uttrycket för sitt raédvetandes innehåll. Om
vi nu ^ hos detta uttryck beundra dess klarhet och geüomskinlighet,
dess förmåga att smyga sig efter den inre åskådningens minsta
skiftningar, dess plasticitet och hvad merà man så högt prisar hos det
Grekiska språket, så betyder detta alldeles icke, att Grekiska
språket är ett konstverk, mera än till exempel, en bikupa är ett
konstverk, huru mycket vi än beundra den instinkt, som leder djuret
vid en till utseendet så konstmässig produktion; utan grunden till
denna språkets charakter ligger i Grekens af hans nationella
individualitet bestämda åskådningssätt. Sådant detta är, sådant är ock
språket, dess omedelbara uttryck. Härmed nekas naturligtvis icke,
att språket i sin utveckling till en del bestämmes af menniskans
fria vilja, till och med direkt; men i hufvudsaken och till sitt
egentliga väsende är det lika oberoende af henne som de menskliga
själsfunktionernas lagar. Liksom ethnologien, som har till föremål
nationen i allmänhet, betraktar språket i allmänhet, såsöm den
theoretiska själsverksamhetens uttryck; på samma sätt måste ock, om ett
nationelt individuum göres till föremål för en vetenskaplig
behandling, dess theoretiska lif i nationens språk betraktas der det eger
sitt närmaste, sitt enda fullt adæquata uttryck. Det synes derföre
nödvändigt, om man vid indelningen af philologiens discipliner
lägger den psychologiska, af menniskoanden med afseende på
ändamålet för sin verksamhet, till grund, att ställa språket främst bland de
discipliner, som motsvara den theoretiska förmågan. Vill man sedan
med Haase fatta kulturhistorien i den allmänna betydelsen af
framställningen af det nationella medvetandets utveckling så väl i
allmänhet som i de särskilda vetenskaperna, skulle således denna
huf-vudafdelning bestå af grammatiken, mythologien (såsom ofvan
nämndes) och kulturhistorien. Derjemte borde, från strängt vetenskaplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
