- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Första årgången. 1865 /
386

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386’

Å ena sidan anfördes: sagor äro för barn lika nödvändiga som
romaner för äldre, såsom närande för phantasien och sesthetiskt
bildande element, som ej bör bortkastas. De innehålla barnets poesi,
och kunna af intet ersättas. Grimms sagor äro, med urval, bra
för mindre barn; Andersens äro för stora barn. Den historiska
sagan är lämplig att i skolan höra och berätta, såsom inledning till
historien.

A andra sidan: sagor äro olämpliga i moraliskt afseende: när
barnet träffat på något underbart och frågar »är detta sannt?» så
kan det lätt insupa osanningens gift, vare sig att man svarar ja
eller nej. Vidskepelsen hos det obildade folket är grundlaggd och
närd genom folksagorna; de historiska sagorna äro af samma art.
För späda barn äro modrens muntliga berättelser (ur bibeln etc.)
oersättliga; för sexåringar äro Mamsell iWs berättelser bra; för
sju- à åttaåringar bör man ej till innaøläsningsöfuing framlägga
sagor: bättre att de sysselsättas med naturföremål, som alltid
iuteres-sera dem, o. a. faktiska saker. Nordiska fornhistorien hör till ett
sednare stadium. Äfven berättelser ur verkligheten kunna få ett
poetiskt skimmer, helst de som tagas ur barnverlden: t. ex. »100
berättelser,» som alla äro tagna ur verkligheten och bättre än
Lun-kentus o. d.

Härpå svarades: Barnet skiljer af naturen mellan det sanna
och osanna. Icke alla barn kriticera och fråga om berättelsen är
sann; men frågas derefter, så behöfver man ej dölja att den är
o-sann, utan man kan begagna tillfället att varna för osanningen;
eller belysa sagan med christendomens lju§; för den dygdige äro
trollen ej farliga; eller helt enkelt svara: det är dikt. Man bör
neml. ej sätta historisk sanning mot osanning. Dikt finnes äfven
mångenstädes i bibeln, och den innehåller sanning i högre mening,
poetisk sanning: och i sjelfva verket hvar är gränsen, der
sagolite-raturen upphör? Nationerna i sin barndom likna sjelfva barnen:
begge hafva i sin uppfattning och skildring något kolossalt.
Derföre äro gamla berättelser om tapperhet, fosterlandskärlek o. s. v.
så tilldragande för barn. Mamsell Foy fråga de ej efter; men
deremot läsa de begärligt om Ragnar Lodbrok i Bjurstens läsebok.
Sjelfva innehållet af sagan omsattes sedan småningom vid stigande
utveckling.

En talare ville ej hit hänföra bibelns dikter. Dess liknelser t.
ex. stode ej på så låg punkt: utan bilden deruti framstode alltid
såsom sann.

Allmänt syntes man vara ense derom att man bör vara vaksam
vid val af sagor som hvila på yngre motiver. Serskildt vitsordades
den s. k. »Julliteraturens», uselhet och olämplighet.

Sällskapet har haft två sednare sammankomster, för hvilka
framdeles skall redogöras.

A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1865/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free