Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Underrättelser angående svenska och utländska läroverk - Det första allmänna flickskolemötet i Stockholm den 10-12 Juni 1879 (O.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Det allmänna flickskolemötet i Stockholm.
till 513, det största antal deltagare, som vid liknande möten
hittills i vårt land förekommit) och hälsades af beredningskomitén
välkomna. Till ordförande för mötet utsågs öfverstelöjtnant E. G.
Klingenstierna — en man, som visat sig varmt intresserad för
flickskoleväsendet och vid flere af de i Stockholm hållna enskilda
skolmötena fört ordet — och till vice ordförande rektorn vid
elementarläroverket för flickor i Göteborg, d:r N. A. Johansson.
Såsom sekreterare tjänstgjorde efter anmodan stenografen, juris
kandidaten Amnell. Mötet antog oförändrad den af
beredningskomitén föreslagna planen till arbetsordning och fördelade sig på
fem sektioner: en för kristendom, som till ordförande utsåg
rektor Östrand, till referent fröken Alcyone Adlersparre, en för
historia—geografi (ordförande: lektor Zachrisson, referent: fröken
Sofi Fehling), en för matematik—naturvetenskap (ordförande:
d:r Sundström, referent: fröken Jenny Rossander), en för språk
(ordförande: rektor Norinder, referent: fröken Hortense Westman)
samt en för öfningar (ordförande: fröken Hilda Casselli, referent:
fröken Karolina Widerström), dock med rätt för de två sistnämda
sektionerna att, om medlemmarne sådant önskade, fördela sig på
underafdelningar.
De af beredningskomitén uppstälda diskussionsämnena voro
fördelade i två afdelningar: allmänna frågor, afsedda att
behandlas vid de allmänna sammanträdena, och speciela frågor, som
borde behandlas af sektionerna. De allmänna frågorna voro följande:
1. Hafva stat och kommun ännu gjort allt hvad de kunnat
och bort för att främja den qvinliga undervisningen i vårt land?
Om så icke är förhållandet, hvilka äro den närvarande tidens mest
oafvisliga kraf i detta afseende?
2. Vore det icke önskligt, att landets flickskolor erhölle en
mera likformig organisation, än do för närvarande äga? Om en
sådan likformighet vore önskvärd, huru långt borde hon sträcka
sig, och med hvilka medel kunde hon främjas?
3. Hvilka fordringar bör man ställa på den flickskola, som
rätteligen skall förtjäna namnet af "högre"?
4. Kan och bör en högre flickskola medgifva sina lärjungar
valfrihet vid studiet af främmande språk?
5. Huru bör en flickskolas förberedande afdelning vara
organiserad? Huru många år bör hon omfatta? Hvilka ämnei} bör
hon upptaga?
6. Har man genom den i vårt land hittills meddelade
lärarinnebildningen fullt tillgodosett skolans kraf på facklärarinnor?
7. Är en flickskolas styrelse ändamålsenligt ordnad, om
skolans föreståndarinna icke är ledamot af den samma?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
