Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Undervisningsväsendet i Ryssland (Th—n.) - Anstalter för den högre undervisningen - a) Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningsväsendet i Byssland.
(Ports.)
Anstalter för den högre undervisningen.
a) Universiteten, hvilka utgöra medelpunkterna för hela
den högre allmänna bildningen, uppgå nu till ett antal af 8,
bland hvilka universitetet i Moskwa är det främsta så till ålder
som till vetenskaplig betydenhet. Grundlagdt 1755 var det
under hela den senare delen af sistförflutna århundradet den ende
bäraren i Byssland af akademisk bildning. Såsom sådan
förtjänar det dock icke stor berömmelse, ty det arbetade med ringa
framgång. På lärjungar rådde länge stor brist, som endast obetydligt
afhjälptes medels utfärdade privilegier af hvarjehanda slag. Sålunda
icke blott hugnades studenterna med "rättighet att bära värja",
utan äfven med vissa förmåner, i fall de efter fulländad
studii-kurs inträdde i statens tjänst, och somlige åtnjöto
regeringsunderstöd under sin vistelse vid universitetet. Professorerne voro
mestadels utlänningar; och som de voro lika obevandrade i ryskan
som studenterne i latinet, vardt undervisningen föga
fruktbringande. Lärarekårens sammansättning hade äfven till följd, att
universitetsförvaltningen ej kunde åt dom uppdragas, utan befann
sig den samma i händerna på en af regeringen utnämd direktör,
som med professorerne rådslog i hvad angick disciplinen och
undervisningen. Öfver båda stod en kurator, ett slags kansler, som
efter eget tycke afgjorde tvistiga punkter dem emellan, men som
i sin tur lydde under den kejserliga senaten, i hvilken
universitetet hade sitt högsta förmanskap.
I universitetsprivilegierna ingick äfven egen domsrätt, med
makt att "sätta studenterne på vatten och bröd", "kläda dem i
tvångströja", ja, utesluta dem från universitetet. Fakulteterna voro
trenne: en filologisk eller filosofisk, en juridisk och en medicinsk.
De båda sistnämda förestodos ofta af en enda professor hvardera,
och tjänade den filologiska fakulteten, i likhet med facultas artium
under medeltiden, såsom en förberedando skola för de två andra.
Det kan tilläggas, att "högt privilegieradt" som universitetet var,
stodo icke förty lärare såväl som lärjungar under skarp kontroll,
för att ej säga en trakasserande polisuppsigt, ofvanifrån. —
Början af innevarande århundrade gör epok, äfven hvad beträffar
Pedagogisk Tidskrift. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
