Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och granskningar - J. A. Hallgren, Öfversigt af den svenska elementarundervisningens historia; E. Löfstedt, Sveriges skolor före år 1571; E. Löfstedt, Om 1571 års skolordning (Ho Hd) - Révue des révues (M. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Löfstedt, Sveriges skolor före 1571, 402
af lir L. I afseende på den sistnämda vilja vi emellertid nämna,
att redan år 1506 riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) på
riksrådets begäran anordnade, att "djäknarne i Arboga" skulle få
"gå efter Guds allmosa" i Närike, ehuru med uttryckligt
förbehåll, att Örebro Skola därigenom icke skulle lida något förfång
(efter en afskrift i Riks-Archivet af den i Geheime-Archivet i
Kjöbenhavn förvarade samlingen af s. k. Sturebref).
Till sist ännu några mindre erinringar! S. XI säger hr L.,
att "socknegången är i Sverige så gammal, att den omtalas redan
i 1571 års skolordning såsom "en sed, som här i riket af ålder
varit" etc. Vi kunna härvid tillägga, att vi åtminstone känna ett
rekommendationsbref för socknegång inom Strengnäs’ stift från år
1420 (originalet i Riks-Archivet). På tal om denna inkomstkälla
för skolornas lärjungar kan anmärkas, att hr L. icke alls
omnämner en annan deras inkomstkälla, som icke var så obetydlig,
nämligen afkastningen af gåfvor och testamenten, på hvilka flere
exempel anföras hos Reuterdahl a. st. II, s. 569. Sid. VI nämner hr
L., att lekmäns tillträde till undervisningen i klosterskolorna måste
betraktas såsom ett undantag. En ganska karaktäristisk
belysning af de svårigheter, som kunde uppstå för lekmän, om de
åter ville öfvergifva klostermurarne, sedan de väl en gång vunnit
inträde därstädes, lämnar don i Historiskt Bibliotek 187^, häft.
II, s. XXXVIII intagna berättelsen om Nanno Kärlings
förhållande till Varnhems kloster. — S. XV omnämner hr L. den hårda
kamp, som borgerskapets skolor i städerna hade att föra gentemot de
andliges läroverk. Äfven me’llan de andliges skolor synes emellertid en
icke obetydlig rivalitet kunnat råda, att döma af ett bref till
riksföreståndaren Svante Nilsson från fogden (?) på Örebro slott Henning
Gagge, hvari den senare meddelar riksföreståndaren, att biskop
Matts i Strängnäs ständigt skrifver till djäknarne i Örebro, att
de skulle fara därifrån och lägga därvarande (af kyrkan
upprättade) skola öde, hvarföre fogden uppmanar riksföreståndaren att
ditsända en skolmästare, som kunde hålla skolan uppe, såsom
gammal sedvänja varit. (Efter Riks-Archivets afskrifter af
Sturebref).
Ho Hd.
Révue des révues et pullications d’académies relatives
à Vantiquité classique. Douxième anne’e, fascicules publiés en
1877. Paris C. Klincksieck 1878.
Denna revy, som redigeras särskildt af Charles Graux, utgör
en afdelning af den af Tournier, Havet och Graux utgifna stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
