Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Anmälningar och granskningar - Genmäle angående artikel om Sifferräknelära (C. A. Nyström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genmäle. 441
9:de uppl. har jag antydt de skäl, som bestämt mig att icke
följa denna anvisning, oaktadt de lämnats af en så framstående
auktoritet som denna kommission.
Härmed vill jag ingalunda hafva sagt, att samtliga exempel,
som höra till ett räknesätt, nödvändigt böra af lärjungen
genomgås första gången ban i detta räknesätt inhämtar öfning. De
mekaniska svårigheterna vid siffrornas rätta platsering under
hvarandra m. m. kunna nämligen vid behandlingen af
mångsiff-riga tal på detta stadium vara för stora; och den därvid för öfrigt
påkallade uthålligheten vid talreduktionerna kan ofta för mycket
bådo anstränga och uttråka barnet. Men på lärarens skön synes
det mig egentligen böra bero, hur snart öfvergång från det ena
räknesättet till det andra må äga rum, hvilket kan för olika
individer utfalla olika. Ett sönderstyckando af räknesätten inom
läroboken förekommer mig alltså ej endast onödigt utan äfven i
viss grad otjänligt; och för öfrigt kan en författare, t. ex. genom
att medels streck eller andra märken afdela exempelserierna,
gifva tillkänna hvad här vid lag af honom anses såsom i
allmänhet lagom. Härigenom beredes, enligt mitt förmenande, större
åskådlighet af framställningen, på samma gång det med
sönder-styckningen afsedda mål vinnes.
Grundfalsk förekommer mig granskarens åsigt därom, att
det skulle vara med särskild svårighet förbundet att bibringa
barnen sjelfva insigten uti beteckning och behandling af
flersiff-riga tal. Han synes antaga, att dylik insigt skulle förutsätta
en klar åskådning af det antal grundenheter, i hvilka ett
rnång-siffrigt tal kan upplösas. För honom framstår alltså exempelvis
talet 9568 med sina 9568 grundenheter, icke med de till ett
antal af endast 28 uppgående enheter af olika slag, som det för
den aritmetiska uppfattningen framställer (8 grundenheter, 6
tiotal o. s. v.). Det är likväl ur denna senare uppfattning den
aritmetiska beteckningen och behandlingen uteslutande skall
utvecklas på den enda grunden, att de olika slagen af enheter vid
all räkning skola på ett och samma sätt utvecklas och härledas.
Sjelfva undervisningen rörande behandlingen af såväl större som
mindre tal är alltså en och den samma; framställningen däraf
bör sålunda ej gärna styckas. Under sådant förhållande möter
det i sjelfva verket ej häller svårighet att medels endast några
få exempel bibringa lärjungen den insigt, som fordras för att
uträkna det subtraktionsexempel (260), som af granskaren citerats
under påstående att det framkommer för tidigt, för att kunna
"med förstånd" uträknas, då det i den ena exempelserien
framträder såsom det 45:te. Inom subtraktion äro dess utom de
mekaniska svårigheterna jämförelsevis obetydliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
