Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
S. Heegaard, Oin opdragelse. 4
han öfvergår till de högre. Ty dels insamlas i de förra det
material, som i de senare bearbetas; dels stå de i den närmaste
förbindelse med hvarandra, så att en omsorgsfull utbildning af
t. ex. iakttagelseförmågan öfvar ett välgörande inflytande på hela
den öfriga kunskapsförmågan. Men å andra sidan, när någon af
de högre formerna tagas under behandling, böra icke de lägre
försummas.
De ämnen, som förf. anser böra upptagas i folkskolans
läs-plan, delar han i sådana, som höra till den mest elementära
undervisningen, och i sådana, som bilda en senare kurs. Till de
förra räknas åskådningsundervisningen, som betecknar den reala
sidan af dessa lärofack, samt läsning, skrifning och räkning.
Modersmålet behandlas i sammanhang med läsning och skrifning.
Geografi bildar öfvergång till den senare kursen, bestående af
historia — kulturhistoria — och naturkunnighet, hvartill räknas
antropologi. Psykologi sammanbinder religionsundervisningen med
de öfriga läroämnena.
Vi skola icke ingå i en redogörelse för hvad förf. har att
säga om hvart och ett af dessa ämnen. Blott om undervisningen
i historia och om religionsundervisningen må det tillåtas oss att
säga några ord. Af den förra väntar förf. stora resultat. Han
anser henne som ett af de yppersta medlen för allmogens
lyftning. "Låt allmogen", säger han, "lefva i okunnighet om forntid
och samtid, och han skall måhända blifva lättare att beherska,
men ock blifva trångbröstad, sjelfvisk och andligen lågsinnad.
Låt däremot allmogen genom kunskap i historien, i vårt lands
litteratur och minnesmärken och vetenskap få en, om ock blott
begynnande, föreställning om hvad som rört och rör sig både i vårt
eget fädernesland och hos främmande folk — och han skall efter
hand dana sig en måttstock för värderingen både af sig sjelf och
af andra." Att kulturhistorien är hufvudsaken, framgår af förf:s
ofvan anförda yttranden. Om de stora tankar, som varit
förherskande på skilda tider, om de verldshändelser, i hvilka de
förverkligats, och om de personligheter, som varit deras bärare, skall
undervisningen i första hand röra sig.
Den svagaste punkten i hela arbetet synes motiveringen för
kristendoms- eller religionsundervisningens bibehållande i skolan
vara. Man kan, säger förf., vid besvarandet af frågan om
religionsundervisningens berättigande utgå från två synpunkter: den
principiela och den historiskt-sociala. Enligt den förra är hvarje
meddelande i skolan, som ej kan psykologiskt försvaras,
förkastligt. Nu är det så, att kristna lärans innehåll "öfverhufvud ej
kan fattas af mänskligt förstånd och därför ej häller kan blifva
föremål för undervisning, och särskildt barn sakna nödig erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
