Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 J. R. Pallin, Lärobok i allmänna historien.
Det har stundom yrkats, att historiska läro- och läseböcker,
för det lägre stadiet åtminstone, borde vara ordnade i en rad af
biografier. Fullständigt skulle icke ett sådant kraf uppfyllas
utan att den ledande tråden af händelsernas sammanhang i någon
mån ginge förlorad och underordnade detaljer upphöjdes till
jämnbredd med hufvudmomenten. Också har lektor Pallin vid den
biografiska anordningen af sin nya lärobok med fin takt "sökt
gruppera händelserna omkring de mest betydande personligheterna,
men endast i den mån dessa varit för den historiska
utvecklingen verkligen bestämmande. Han tillägger: "Jag har ej velat
drifva det biografiska framställningssättet än längre, emedan
händelserna därigenom lätteligen lösryckas ur sitt rätta
sammanhang och lärjungen sålunda af de samma får en vrångbild."
Att samla de gamla österländska folkens historia kring
biografier af några bland deras sagokonungar har förf. visligen ej
försökt; endast för Cyrus göres liksom en biografisk ansats. För
Greklands historia användes systemet af biografiers infiätning i
den fortgående berättelsens sammanhang. Enskilda tidehvarf
samlas helt kring ledande personer, såsom lagstiftningen kring
Lykurgus och Solon, konstblomstringens kring Perikles och,
naturligtvis, den makedoniska eröfringstiden kring Alexander. För
Korns historia börjar den biografiska uppställningen egentligen
med Scipionerna och fortgår sedan till gamla tidens slut.
Inledningen om germanerna och kristendomen är borttagen från
medeltidens historia, hvilken nu, som sig bör, direkte börjar med
folkvandringarna, hvilkas tidehvarf är biografiskt uppstäldt:
Attila, Alarik, Theodorik. Man hade väl med skäl väntat äfven
en fjärde rubrik: Klodvig, då både personen var högst
betecknande för tidehvarfvet och folket kom att intaga en
herrskareplats bland de nydanade nationerna. Det följande af medeltidens
historia grupperas kring personer, framstälda i följande ordning:
Karl den store, Muhammed, Benedictus, Otto den store — hvarför
dessa personer blifvit anförda i omkastad tidsföljd, kunna vi ej förstå
—, vidare Fredrik 1 Barbarossa — icke ett ord om den ej mindre
vig-tige Fredrik II —, Ludvig den helige — både han och hans tidehvarf
något idealiserade — samt Vilhelm eröfraren. Därpå följer första
korståget och en kort underrättelse om det tredje. Medeltidens
slutskede grupperas kring Kudolf af Habsburg, Vilhelm Tell,
Johan Hus, Jungfrun af Orleans och Muhammed II. Nyare tidens
historia börjar med berättelsen om upptäcktsfärderna.
Keformationsti-delivarfvet framställes under personerna: Luther, Karl V, Loyola,
Filip II, Elisabeth, Karl I och Cromwell — nu flyttade till det
tidehvarf, dit de rätteligen höra —, Henrik IV, Gustaf Adolf och
Wallenstein — oväntadt nog placerade efter Cromwell —. Det påföljan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
