Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Berättelse om Flickskolemötet.
Den växling, som härutinnan ej sällan förekommer, äfven inom
samma läroverk, är tvifvelsutan ej mindre för de undervisande
än för de undervisade ganska förvirrande.
3. Hvilka fordringar bör man ställa på den flickskola,
som rätteligen skall förtjäna namnet af högre f och
4. Kan och bör en högre flickskola medgifva sina
lärjungar valfrihet vid studiet af främmande språk f
Dessa frågor företogos i ett sammanhang och den
diskussion, de framkallade, är onekligen af stort intresse, hvad den
senare frågan angår. Beträffande däremot den förra synes såväl
diskussionen som mötets uttalande något sväfvande. Oss
förefalla de håda frågorna också vara så pass olikartade, att de
svårligen kunna ur någon gemensam synpunkt betraktas, och därför
hälst bort behandlas hvar för sig. Den förra frågan torde
nämligen, såsom af en talare riktigt anmärktes, egentligen endast
med afseende å statsanslags erhållande äga praktisk betydelse.
Att hon i sådant afseende åter har en mycket stor betydelse är
klart, då egenskapen af "högre" skola just är vilkoret för
erhållande af anslag. Hufvudsynpunkten vid denna frågas betraktande
torde därföre vara af ekonomisk natur, eller rent af de
omkostnader och den ekonomiska risk en skola har att underkasta sig
för sin uppgifts realiserande, förutsatt att denna uppgift innebär
garantier för ett mot kostnaderna svarande allmänt gagn. Den
andra frågan däremot — hvilken för öfrigt torde faktiskt
komma att gälla endast undantagsfall — måste ses från
andra synpunkter och företrädesvis, såsom också vid diskussionen
skedde, ur disciplinens.
Vid de båda frågornas betraktande, hvar för sig, ur nämda
synpunkter förefaller det oss, hvad den förra frågan angår, som
om en "högre" flickskola borde vara förpligtad att åt lärjungar
inom viss åldersgräns — t. ex. 9—16 år — bereda tillfälle till
en inom behörigt mått afslutad undervisning så väl i de tre
vanliga främmande lefvande språken, som i öfriga läroämnen,
hvilka allmänt anses höra till s. k. högre bildning. Med en
sådan förpligtelse följa ju omkostnader beträffande lokal,
materiel och framför allt lärareuppsättning, hvilka knappast kunna
bestridas utan offentligt understöd, men med samma förpligtelse
kan också en skola verkligen fylla sitt distrikts behof. Att
för ändamålet fordras en indelning af lärjungarne i minst fem
à sex klasser torde falla af sig sjelft. Men huruvida dessa
klasser äro "verkligen skilda", såsom några talare yrkade, därpå
synes ligga föga vigt. För vår del anse vi, så framt
lärjungeantalet det tillåter och för ändamålet lämpliga lärarekrafter
finnas, tvååriga klasser med såvidt möjligt gemensam undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
