Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 H. Hernlund, Bidrag till skollagstiftningens historia.
sällan helt och hållet nya. För 1880—82 årens riksdagar kunde
det ha varit bra att hafva reda på skolfrågans behandling vid
riksdagen 1738—39. Jämsides med förståndiga och verkligt
praktiska förslag framträdde redan då under inflytande af ett ensidigt
industrinit och en vilsekommen patriotism yrkanden, som skulle
hafva gjort heder åt våra praktiska tider. Hufvudsakligen i
"protektionistiskt" syfte framkom den väl visa "händels- och
manu-fakturdeputationen" (som skulle yttra sig öfver möjligheten att
realisera ständernas beslut att svenska folket ej skulle "bära
annan klädedrägt än af sådana varor, som inom rikets gränser
beredda och tillverkade voro") med det förslaget, "att vid skolor,
gymnasier och akademierna i riket, i stället för ett och annat
mindre nödigt, som där ännu efter de förra tiders väsende
läres endast till att bortglömma (!), ungdomen skulle anföras
till ekonomiska och andra reela vetenskaper, af hvilka så väl
de studerande sjelfva, i hvad stånd de komme, som
fäderneslandet kunde hafva gagn och nytta". I stället för att tillgodose
de praktiska yrkenas intresse genom särskilda realskolor ville
man förvandla alla latinskolor till skolor med öfvervägande
realämnen. Då, som alltid senare, blefvo öfverdrift, ensidighet och
orättvisa mot andra behof en följd af det ensidiga nitets blinda
anlopp. Dessa ide’er väckte emellertid föga anklang ens på den
tid, då de först uttalades.
Ett mera sansadt bedömande af saken visar sig snart nog,
och förvirringen försvann slutligen på samma gång som
partiväsendet. Beklagas måste dock, att äfven intresset för
skolfrågorna dog bort i samma mån som partiernas rent politiska strider
blefvo mer lidelsefulla.
Den nu föreliggande första delen af förf:s arbete omfattar
tiden från frihetstidens början till och med 1760 års riksdag
och består af fyra afdelningar. I den första redogöres för
tillkomsten af 1724 års skolordning. Denna stadga var endast
afsedd att tillämpas till nästa riksdag, då den skulle revideras och
definitivt antagas. Huru denna revision fortgick under åren
1726—1738 berättas i den andra afdelningen. Med riksdagen
1738—39 inleddes ett nytt skede af frihetstidens historia.
Hattpartiet hade fått väldet; allt skulle böja sig för dess vilja. I
skolfrågan, som så länge blifvit uppskjuten, framkommo, såsom
vi ofvan nämt, nu flere olika förslag. A ena sidan beslöto tre
stånd att kanslikollegium skulle vidtaga den utredning af
skolfrågan, som vore behöflig för hennes behandling af ständerna;
ridderskapet och adeln åter beslöt för sin del tillsättandet af en
särskild uppfostringskommission eller "deputation". Genom någon
manöver af sådant slag, som är möjlig endast under sådana tider,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
