- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Adertonde årgången. 1882 /
339

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Undervisningen i de italienska läroverken.

339

naste begreppen. På studiet af fysiken lägger man mera vigt, och
har man särskildt uppskjutit dess meddelande till de högsta
klasserna, där man kan förutsätta tillräcklig matematisk
underbyggnad; också få eleverna talrika fysiska uppgifter att skriftligen lösa.
Vid de flesta lyceer finnas goda naturhistoriska kabinett, vid det
af mig besökta i Neapel t. o. m. en liten botanisk trädgård, som
dock i förbigående sagdt, icke såg ut att vara synnerligen väl skött.

Därmed hafva vi genomgått alla skolans olika
undervisningsämnen och det sätt, hvarpå de behandlas. De läroböcker, som i
skolorna begagnas, äro till stor del öfversättningar af goda tyska.
Därigenom står Italiens lärobokslitteratur öfver Spaniens, som
hämtat sina original från de äldre franska skolornas
undervisningsböcker. Förr dikterade i Italien oftast läraren sin lärobok, och
ingen tryckt text begagnades, särskildt i historia och filosofi.
Ännu torde väl denna tidsödande diktamen undantagsvis
förekomma, men 1867 års program förbjuder den och påbjuder
läroböckers begagnande, vid hvilka senares affattande det särskildt
betonar, att de icke få vara blotta kompendier. Och under de sista
20 åren har Italien synnerligen arbetat på att få en sjelfständig
italiensk lärobokslitteratur; synnerligen mycket, och jag tror man
kan hafva rätt säga det, en del mycket förtjänstfullt och för skolan
lämpligt har redan utkommit. I allmänhet hvilande på resultaten
af tysk forskning, hafva de italienarens klarhet och lätthet i
framställningen. Dock felas naturligtvis ännu åtskilligt, såsom Bonghi
också har påpekat.

Det hufvudsakligaste man kan anmärka mot den reformerade
italienska undervisningen torde väl vara den antiquerade metod,
det maskinmessiga utanlexarbete, som, såsom jag redan anmärkt,
återkommer vid undervisningen i de flesta ämnen och säkert
påträffas i de flesta skolor. Men till stor del beror nu detta på
en dålig tradition, från hvilken man ännu ej hunnit frigöra sig,
till en del på lärarnes bristande utbildning vid universiteten. Ty
tendensen i de reformer, man velat genomföra, har alltid varit att
söka framkalla ett sjelfständigt vetande. Därför dessa många
skriftliga uppgifter i alla examina, inom skolan, som universitetet.
Till och med för examen vid inträde i gymnasiets första klass
fordras skriftlig pröfning liksom livar och en, som från privat
undervisning vill inträda i högre klass, måste genomgå en särskildt
för hvarje klass bestämd skriftlig och muntlig pröfning, motsvarande

den, som aflägges af skolans egna lärjungar i flyttningsexamen *.

*



* Flyttningsexamina klasserna emellan äro alltid såväl skriftliga
som muntliga: skriftliga livad språken och i lyceet hvad matematiken
beträffar, muntliga i de öfriga. Vid de skriftliga profven får användas
4 timmar på hvarje skrifning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1882/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free