- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Adertonde årgången. 1882 /
374

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374

Hjalmar Ling ocli den svenska gymnastiken. 374

kat för allas lika öfvande. Där denna hans anda på ett rätt sätt
trängt igenom, förstår man den till och med så, att om
öfverhufvud några, så är det just de jämförelsevis svagare och sämre
utbildade, som böra undfå en större del af lärarens omsorg och
ledning, på det att äfven dessa må göras duglige för ett sträfsamt
och nyttigt lif. *) Hjalmar Ling har städse framhållit, att
gymnastiken är medel och icke mål.

Att vid de allmänna läroverken samtlige lärjungarne,
utom de af läkare för sjukdom befriade, verkligen deltogo i och
ej blott åskådade öfningarna, var redan ett godt steg framåt.
Detta var dock ej allt, som behöfdes för det stora målets vinnande:
hela det uppväxande slägtets gymnastiska öfning; och inseende
detta har Hjalmar Ling inlagt en stor och redan ganska
lyckobringande verksamhet i denna riktning för folk- och flickskolans
bästa, hvarom isynnerhet dessa skolor i Stockholm bära vittne.
Först då hela massan af nationen blir delaktig af gymnastiken
och förstår skatta den såsom ett uppfostrande och utbildande
medel, kan den sägas hafva för landet erhållit sin rätta betydelse.

Flickskolans gymnastik var för icke längesedan helt och
hållet förbisedd; dock har numera, oaktadt den vanliga trögheten,
ett något bättre tillstånd i detta afseende inträdt. Man har svårt
att fatta motståndet mot gymnastik i flickskolorna, ty ingen lär
väl kunna påstå olikheten i den kroppsliga organismen vara
sådan, att hvad som för gossen och ynglingen anses nödvändigt
är för flickan lätt att umbära. Snarare skulle man kunna säga,
att den qvinliga delen af det uppväxande slägtet med sin
nuvarande uppfostran har lika stort behof af en rätt ordnad
gymnastik som den manliga. Några finnas, hvilka t. o. m. satt ifråga,
och detta på fullt allvar, om icke en i skolan under uppväxten
försummad kroppslig utbildning för qvinnan medför ännu
menligare följder än för mannen, hvilken i alla händelser sällan
kommer att helt och hållet åsidosätta kroppens öfvande. Vare
härmed huru som hälst, så har dock den qvinliga gymnastikens vigt
efter hand vunnit allt mera erkännande, och härtill har Hjalmar
Ling i väsentlig mån bidragit.

På den tid, då ännu mångfaldiga fördomar stälde sig mot
nästan hvarje förslag till gymnastikens fromma, då från flera håll,

*) På sådant sätt kan man visserligen ej alltid komma därhän,
att nutidens publik vid uppvisningar finner sig belåten; men hvad allt
måste man icke bjuda den på, för att tillgodose dess begär efter det
förvånande? Man kan vara viss på, att till och med herrar
konstma-kare ibland lida af idébrist, huru mycket mer då gymnastikläraren, om
han, bunden som han är inom det naturligas gränser, skulle våga och
vilja täfla med dessa de offentliga uppvisningarnes män.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1882/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free