Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Carl Ludvig Roth, en lärarekaraktär (Th. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Carl Ludvig Roth.
försvara den af honom omfattade gamla undervisningsmetoden
utgaf han 1818 af trycket en liten skrift med titel: u Heber
Zwech und Werth des Lateinlernens, iiber Unterrichts- und
Erziéhungsmethode und iiber das Recht der Frauen an den
Lehrstuhl". Det var på grund af egen erfarenhet Roth
ansåg sig icke blott befogad men förpligtad att blotta den nya
metodens ytlighet. Från "institutet" hade nämligen lärjungar
ofta öfvergått till gymnasiet. Mecl dessa lärjungars kunskaper
var det alltid illa bestäldt. Men, hvad värre var, de voro i
följd af bristande disciplin alldeles ovana vid lydnad och
uppmärksamhet — den "naturliga" uppfostringsmetoden hade
hämnat sig själf. I sin skrift ville nu Roth först försvara
den klassiska undervisningens rätt, enär han ansåg denna
undervisning vara bättre egnad att uppfylla fordringarna på
en bildningsanstalt, än den undervisning, Pestalozzis
anhängare ville meddela. Vidare häfdade han clen kristliga
åskådningens rätt inom skolan, i det han förklarade det skolarbete
vara i grund förfeladt, som icke utöfvades från synpunkten
af att behandla och möta människan såsom en för Gud och
evigheten danad varelse. Hvad slutligen angår den sista
punkten i bokens titel, så bekänner Roth, att närmaste
anledningen för honom att röra vid den saken varit clet
oangenäma intryck, som han några år förut erfarit, då han åhört
en af en lärarinna ledd lektion. Att vår tid ej häller i denna
punkt vill gifva den gamle Roth rätt, det bevisar dock icke,
att han hade orätt. Emellertid hörde Roth ingalunda till
dem, som äro blinda för förtjänsterna hos ett system, som
man i det stora hela ogillar. Det Pestalozziska "institutet"
upplöstes visserligen snart; men Roth erkänner, att dess
tillvaro ej varit utan nytta för gymnasiilärarne, enär desse
blifvit föranledda att pröfva riktigheten af sin egen metod och
att tillegna sig en och annan god sida af den Pestalozziska.
År 1821 trädde Roth i äktenskap med en qvinna ur en
af Niirnbergs anseddare slägter. Samtidigt härmed erhöll
han kallelse att öfvertaga rektoratet vid nämda stads
gymnasium. Läroverket i Nürnberg var vid denna tid stadt i
ett ganska stort förfall; meningen var, att den kraftfulle Roth
skulle åtaga sig att lyfta detsamma ur dess förnedring. Och
vederbörande misstogo sig icke, när de gåfvo honom ett
sådant uppdrag. Att Roth var en man, som offrat sig helt för
sitt kall, det hafva vi redan nämt. Han var tillika en man
med järnfast vilja, som med omutlig sanningskärlek och
obeveklig konseqvens utan fruktan och med hänsynslös
själfuppoffring fullföljde klart insedda och djupt rotade grundsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
