Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Carl Ludvig Roth, en lärarekaraktär (Th. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Carl Ludvig Roth.
hvars rol var spelad till slut. Hvad allmänheten såsom
sådan tänkte och dömde, därom bekymrade sig Roth föga eller
intet; men hvad som smärtade honom, det var föräldrars och
målsmäns skefva och vilseledda uppfattning af hans
verksamhet som lärare. Och det var för lärjungarnes skuld som
ban häraf smärtades. Få hafva nämligen såsom Roth känt
betydelsen af den på ömsesidigt förtroende grundade
samverkan mellan hem och skola, utan hvilken lärarens
uppfostrande arbete till en god del måste blifva förfeladt. Ur
denna sjnpunkt — ej blott såsom ett själfförsvar —
offentliggjorde Roth "Manuscript fiir JEltern, der en Söhne in der
hönigl. Studienanstalt in Nurnberg unterrichtet werden".
Han afgaf i denna broschyr en öppen förklaring öfver sin
ställning som lärare samt upptog till behandling och
utredning sådana frågor rörande undervisning och disciplin, på
hvilka den allmänna uppmärksamheten blifvit fäst särskildt
med afseende på hans egen förvaltning af rektorsämbetet.
Först vänder han sig emot den flacka och oädla
uppfattningen af lärarens kall, att denne ingenting skulle hafva att
skaffa med lärjungens viljeriktning och sedliga uppfostran,
utan blott och bart hafva att meddela kunskaper, ingenting
annat. Bland de förebråelser, man riktat mot Roth såsom
lärare, hade just varit den, att han faktiskt inverkat på
lärjungarnes viljeriktning, och från flere håll hade rent af
fram-stälts anspråk därpå, att läraren måtte afstå från hvarje
dylikt bemödande och begränsa sin uppgift till blott och bart
kunskapers meddelande. Gent emot dessa okunnighetens och
ytlighetens förebråelser visar Roth, att icke ens då försöket
till en inverkan på lärjungarnes vilja skulle kunna uppgifvas,
om det vid skolarbetet också endast vore fråga om
kunskaps-meddelelse. Kunskapers inhämtande förutsätter nämligen en
viljeansträngning å lärjungens sida, och skall läraren leda
lärjungen vid hans studier, så är i och med detsamma
oundgängligen nödvändigt, att den förre mäktar inverka på den
senares vilja. Men inverkan på viljan innebär just en
uppfostran. Därefter förklarar Roth alldeles oförbehållsamt, att
ingen redlig lärare kan och vill mottaga ett barn blott och
bart för att undervisa detsamma, utan att ban alltid måste
hafva i sigte uppfostran jämte undervisningen. Lärjungens
inre daning i djupare afseende, viljans omgestaltning — det
måste vara den verklige lärarens \ttevsta mål. Därefter
öfvergår han till åtskilliga frågor rörande disciplin och
undervisning. Man liade anklagat honom för öfverdrifven
stränghet i sina fordringar vid bedömandet af lärjungarnes kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
