Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Carl Ludvig Roth, en lärarekaraktär (Th. M.) - Underrättelser angående läroverken - Riksdagen 1882 (H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 Carl Ludvig Roth.
De idéer, för hvilka Roth på skolans område stred,
tyckas bland oss snart nära nog kämpa en kamp för
tillvaron. Därmed är dock för ingen del domen fäld öfver dessa
idéer i och för sig, lika litet som häraf den slutsatsen får
dragas, att de skola hafva spelat ut sin rol. Tvärtom.
Visserligen medgifves villigt, att nva tiders intressen söka sig
nya former för det lif, som i dem vill arbeta sig fram. Men
å andra sidan måste på det bestämdaste betonas, att
hvar-hälst en ny tid icke blott vill spränga gamla former, utan
sätta ett nytt innehåll af lägre ordning i stället för det
bepröfvade gamla — där har tiden i och med domen öfver det
gamla i själfva verket fält dom öfver sig själf. Att de
moderna sträfvandena på skolans område verkligen ofta
inneburit ett omedvetet försök i en dylik riktning, det böra vi ej
sky för att öppet uttala gent emot hvilka det vara må. Det
är en pligt för hvarje skolans vän och särdeles för dem, som
åtagit sig lärarens kall, att samvetsgrant söka tränga till
roten af saken för att se, hvad striden på skolans område
egentligen gäller och så med fasthet kunna intaga en
ståndpunkt, En ståndpunkt på skolans område representerade
onekligen den man, hvars bild vi här i korta drag sökt teckna.
Striden gestaltar sig olika bland olika folk och i olika tider
— de stora hufvuddragen förblifva dock öfver allt och alltid
desamma. Så kan ju den tecknade bilden hafva sin
betydelse äfven för oss.
Riksdagen 1882.
I en artikel med öfverskrift "Ett ord för dagen" ha vi
i föregående årgång sid. 95 ff. redan haft tillfälle att med
afseende på skolfrågan något beröra 1882 års riksdag. Vi
återkomma nu till densamma för att i ett sammanhang taga
en öfverblick öfver dess åtgöranden i nämda fråga. Hälst
hade vi önskat meddela denna öfverblick i något af förra
årgångens häften, men flera omständigheter hafva hindrat oss
därifrån. Frågans vigt och allvar ej mindre än den mer än
vanligt hetsiga oro, som under senaste tiden röjt sig vid
hennes behandling, gör dessutom, att man icke så lätt
stadgar sin mening om de yrkanden och åtgärder, som i henne
förekomma.
Det är en gammal erfarenhet, att skolfrågan hör till
samhällets mest brännande frågor. Att så måste vara, lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
