Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Underrättelser angående läroverken - Riksdagen 1882 (H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1882. 59
Skulle anledningen till halten och omfattningen * af denna
klämm hafva varit någon annan, än den vi ofvan antydt, måste
vi antaga, att dess författare gjort som sagan förmäler om
Brutus: att han nämligen i högre syftens tjänst antagit skenet
af ett annat ingenium, än det naturen honom förlänat.
Klämmens tema är följande: fordringar på en reform i den
riktning, att den lärda bildningen må vinna i djup och styrka
utan att därigenom det stora flertalet må hindras från
för-värfvandet af en uppfostran, som bättre än nu skulle komma
att gagna det allmänna och den enskilde, hafva år från år
gjort sig allt mera gällande. Dessa fordringar hade k. maj:t
redan accepterat till snarast möjliga fullgörande. Men k.
maj:t hade såsom förskott begärt medel, hvilka k. maj:t
förklarat behöfvas för undervisningens vederbörliga
upprätthållande såväl under öfvergångstiden som då reformen kommit
till stånd. Denna begäran hade utskottets majoritet på
angifna skäl tillstyrkt med den modifikation, att medlen nu
måtte beviljas endast för ett år af öfvergångstiden. Att
bestrida tillbörligheten och befogenheten i att under dessa
omständigheter gå k. maj:ts begäran till mötes såsom
majoriteten föreslagit, torde hafva befunnits omöjligt, och försöktes
därföre icke. Att afgifva ett omotiveradt nej hade måhända
sina betänkligheter. Den enda utväg, situationen erbjöd,
synes därföre hafva varit att låta skrif biträdet i de 13 —
ett olyckligt tal — variationer, hvilka vi ofvan aftryckt, fritt
behandla temat, hvarigenom hela saken kunde för tillfället,
åtminstone skenbart, resonneras bort.
Såsom läsaren torde hafva funnit, innehåller, med få
undantag, det ena af dessa moment just icke något annat än
det andra. Yi känna oss dock böra vid ett och annat
särskildt bland dem göra några anmärkningar.
* En talare i andre kammaren yttrade följande: "Det är en massa
skäl, hvarmed reservanterna kommit; dessa skäl äro så många, att jag
icke vågar besvära kammaren med att upptaga dem alla till besvarande,
och det vill nästan synas, som om man med massan af skäl velat
öfverväldiga oss, då deras inre halt och beskaffenhet icke är af bästa sort.
Sammanfattar jag de hufvudskål reservanterna åberopat, äro de följande:
De säga att en reform af vårt undervisningsväsen bör ske, det är gifvet,
men hur den skall ske, det är icke gifvet. Ett annat skäl är det, att
reformen skall omfatta äfven universiteten och folkskolorna. Vidare att
den lärda bildningen bör koncentreras och göras mera praktisk; och
slutligen att bildningsstrecket mellan folkskolan och elementarskolan
bör utplånas. På grund af dessa premisser komma reservanterna till
det slut, att frågan om förbättrande af elementarlärarnes löner bör
sammanbindas med frågan om folkskollärarnes ställning och förbättrande
af desses löner. Hvad vill detta säga V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
