Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Underrättelser angående läroverken - Riksdagen 1882 (H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Eiksdagen 1882.
ene med beklagande af det sätt, hvarpå frågan blifvit af
regeringen behandlad — enligt hans förmenande ville ju "alla
tänkande människor i landet och äfven inom riksdagen själfva
saken, men om sättet vore meningarna delade": före frågans
framläggande för riksdagen borde regeringen hafva tillsatt en
komité —; den andre likaledes med beklagande, nämligen
däraf, att man icke gått medkammarens önskan tillmötes
beträffande ett särskildt utskotts tillsättande, hvarigenom
åtminstone de skiftande meningarna angående önskade reformer
kunnat få ett uttryck, och tillika med uttalande af den
förhoppning att lärarne "med en smula hushållning nog kunna
reda sig" utan löneförhöjning. En talare uttryckte
betänkligheter mot terminsafgifter, men sympatier för
löneförhöjning, särskildt med afseende på lärarnes sociala ställning;
han framstälde dock intet yrkande. Åter en annan yrkade bifall
till hr Wieselgrens motion. Denne talare ansåg frågan
hvarken vara i k. maj:ts eller utskottets eller reservanternas
förslag tillräckligt utredd, och förklarade tillika, att i st. f.
terminsafgifter bidrag till de allm. läroverkens underhåll borde
utgå från landstingen och städerna, såsom förhållandet vore
i Danmark, där endast 11 läroverk helt understöddes af
staten. Sju talare yrkade i motiverade anföranden bifall till
utskottets hemställan, dock äfven en och annan bland desse
med någon betänklighet beträffande terminsafgifternas höjande.
Bland dessa anföranden må vi här meddela ett, hvilket synes
oss fullständigast belysa frågan. Hr F. F. Carlson anförde
nämligen strax i början af diskussionen följande:
— — — "Då fråga är om förbättring i en viss stats
vilkor, frågar jag mig: är det under de tio år, som sist förflutit,
någon så betydande stat, som icke erhållit lönereglering? Hafva
icke i det närmaste alla ämbetsverk undergått en reglering, som
ledt till en förhöjning af lönevilkoren? Och vidare frågar jag
mig: skulle dessa lärares arbete vara mindre värdt än de
staters, som blifvit reglerade? Nej, de arbeta på det ädlaste,
hvarom fråga kan vara, nämligen på utbildningen af de mänskliga
förmögenheterna. Därefter frågar jag mig: äro fordringarna på
dem, som skola fylla detta svåra kall, mindre än på andra? De
äro snarare större. Jag frågar slutligen: är den frukt, som
samhället vill och bör hämta af deras sträfvanden, af mindre
betydenhet än frukten af andras arbete? Nej — denna frukt är
ingenting annat än en bättre framtid.
Man kan visserligen säga: lönen betyder intet; det är det
lefvande nitet. Men lönen liar inflytande på två sätt, dels att
förvärfva åt skolan goda krafter, dels bibehålla dem med odelad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
