Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Underrättelser angående läroverken - Riksdagen 1882 (H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Eiksdagen 1882.
omreglering och omorganisation af läroverken genomförts. Och
på sätt en talare från Norrland, (hr Axell), som hade ordet
under den föregående debatten, förklarade, anses det så
obeskrifligt lätt att åstadkomma en så beskaffad reform. Det skulle
nära nog gå af sig själf, om man blott sätter sig till mål att
tillgodose samhällets praktiska behof. På hvad sätt detta skulle
ske, hvilken gång man skulle välja, detta nämde han dock icke.
Att svårigheter och stora svårigheter här möta, finner hvar och
en, som tager frågan i betraktande. För att inse detta,
behöfver man blott till en början fästa uppmärksamheten pä, hvilken
betydelse elementarläroverken hafva i undervisningsväsendet. De
hafva till uppgift, enligt hvad både riksdagen och kongl. maj:t
varit öfverens om, att förbereda och grundlägga den
vetenskapliga bildningen för universitetet, att förbereda och grundlägga
den allmänna medborgerliga bildningen. Om man tager i
betraktande dessa olika riktningar, så finner man, hvad
grundläggningen för universitet beträffar, att den består i grundläggning
för de fem särskilda hufvudriktningar, hvari studierna vid
universitetet bedrifvas, nämligen inom den teologiska, juridiska och
medicinska fakulteten samt inom den humanistiska och
matema-tisk-naturvetenskapliga sektionen. Går man då in i frågan och
ser, huruledes åt detta håll en grundläggning skall ske, så finna
herrarne ganska väl, hvilka stora svårigheter möta, då man vill
åstadkomma en sådan, som är tillfyllesgörande. På samma sätt
har det sina svårigheter att bestämma, huruledes en rätt
grundläggning skall ske för den allmänna medborgerliga bildningen.
På sätt en talare på skånebänken nämde på förmiddagen, har
den ene en pretention på allmän bildning, den andre en annan,
och om jag rätt uppfattade hans mening, ville han att
undervisningsmetoden skulle tillämpas efter hvars och ens individuela
anlag, så att den skulle rätt passa in på hvarenda yngling. Jag
frågar då: är det möjligt att under sådana förhållanden
åstadkomma en sådan endrägt i uppfattningen af den reform i
organisationen af läroverken, som bör ske, att lärarne böra^ till dess
denna reform är genomförd, vänta med den löneförbättring, som
anses billig.–––––––-
Talaren från norrlandsbänken, som förklarade, att han
ansåge, att lärarne gärna kunde vara i knappa omständigheter
några år för att bidraga till en nyttig reform i skolväsendet,
kunde hafva rätt så till vida, att hvar och en svensk
medborgare bör anse för sin pligt att någon tid lida och strida, om
han därigenom kan bidraga till något som är nyttigt. Men att
på så sväfvande reformförslag, som dem som talaren antydde,
bygga en sådan fordran är väl anspråksfullt. Han förklarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
