Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och granskningar - A. Hazelius, Ur de nordiska folkens lif (G. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur de nordiska folkens lif.
169
svenska allmänhetens intresse. Också har denna allmänhet
tydligt lagt i dagen, att hon förstår behjärta den betydelse, som
en anstalt af Nordiska museets karaktär har för kännedomen af
fosterlandets kulturhistoria. Detta sitt intresse har Sveriges
befolkning vid många tillfällen visat dels genom insändande af för
museet lämpliga föremål, dels genom ganska ansenliga
penningebidrag, och genom dylika förenade krafter, ledda med outtröttligt
nit och skicklighet af d:r Hazelius, har det stolta resultat
uppnåtts, hvarom i företalet till ofvanskrifna arbete talas. Många
af dem som besökt ifrågavarande samlingar, hafva dock troligtvis
återvändt, visserligen mycket belåtna med hvad de sett, men
äfven med god lust att få veta något närmare om den roll, som
det eller det bohagstinget o. s. v. spelat i odalmannens husliga
lif, än hvad som angifves af det blotta namnet, om graden af
dess konstnärlighet i jämförelse med samma föremål från andra
delar af vårt land eller grannländerna o. s. v. Det är kortligen
en vetenskaplig behandling af det stora materialet som varit
önskvärd, och det är en sådan, som d:r Hazelius genom
föreliggande arbetes utgifvande velat lämna. På ett lämpligt sätt
uppnås detta syftemål, då afbildningar af föremål i Nord. museet
tjäna som illustrationer till en af någon fackman författad
uppsats öfver en intressant företeelse inom folkets lif. Så är
förhållandet med den af N. M. Mandelgren lämnade skildringen af
"Julen hos allmogen i Kullen", i hvilken bilder och text på ett
förträffligt sätt fullständiga hvarandra. Detsamma är händelsen
med den af A. Hazelius gjorda beskrifningen af Håslöfsstugan i
Skåne äfvensom med Eva Vigströms afhandling "Folkseder i
östra Göinge härad". Utan att vilja förneka dessa uppsatsers
värde i och för sig själfva, såsom utgörande intressanta bidrag
till vår odlingshistoria, vilja vi dock framhålla, huru de först
genom illustrationerna kunna blifva verkligt upplysande. Det
må dessutom tilläggas, att dessa äro utförda i träsnitt så
noggrant och fint arbetade, att de måste väcka beundran. — Med
afseende på den i slutet af förra århundradet gjorda teckningen
af "Folklifvet i Bara härad i Skåne" vilja vi påpeka, huru som
utgifvaren genom densammas meddelande inlagt en dubbel
förtjänst. Dels är det naturligen af historisk vigt vid det
etnografiska studiet att erhålla upplysningar inom ämnet, meddelade
för så lång tid tillbaka, ej minst för jämförelsers anställande med
nutida förhållanden. Dels får läsaren genom ifrågavarande
afhandling ett prof på den etnografiska litteratur från en
förgången tid, som vi verkligen ega. Den författare, som härmed
framdrages så att säga ur glömskan, är Jonas Frostensson
Svanan-der, som i Lund år 1797 på latin och svenska utgaf en akade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
