Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Underrättelser angående läroverken - Uppgifter för den skriftliga afg.-examen v.-t. 1882 - Kortare meddelanden af blandadt innehåll - Anmärkning om interrogativpronomen i franskan (E. W. Pettersson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
216
Afgångsexamen v. t. 1882.
stälda fråga, hvem som borde tillerkännas tredje rummet, svarade
Hannibal: "jag tror nästan, att framdeles personer icke skola
fattas, som anse mig själf värdig denna ära". Då nu Scipio leende
frågade: "hvad skulle du då säga, om du hade besegrat äfven
mig?" svarade Hannibal: "då skulle intet hindra mig från att
påstå, att jag öfverträffat både Alexander och Pyrrhus". Huru
högt Hannibal tänkte om sin motståndare, synes bäst af detta svar.
Anmärkning om interrogativpronomen i
franskan.
Ett egendomligt, hittills ej hos grammatici vidrördt
språkbruk, torde möjligen följande vara.
Frågan gäller återgifvandet af svenska adjektiviska
interro-gativet "hvilken" i franskan vid ett nom propre, specielt ett
personnamn. Hos en fransk författare hafva vi funnit detta
"hvilken" återgifvet med det substantiviska qui,
begagnadt^ostf-positivt.
Ex. "Henri est arrivé!" —"Henri qui?" Henrik har anländt.
Hvilken Henrik? (Blanche, Bluette par Alphonse Vinaty,
Paris 1868.) Vi erinra oss helt nyligen hos Littré hafva sett
ett dylikt exempel, ehuru vi för ögonblicket tyvärr ej äro i stånd
att återfinna och verifiera citatet.
Denna konstruktion påminner mycket om ett äfvenledes ej
påpekadt bruk af det interrogativiska quoi. Ex. "Je m’appelle
Jenny." — "Jenny quoi?" — "Jenny Wallier" (Georg Sand:
Le diable aux champs. Collection Michel Levy. Nouvelle Ed.
pag. 83).
Vi vilja ej afgöra, hvilken utbredning först omnämda
språkbruk kan hafva, men månne ej quel i denna användning
specielt har en mera qualitativ färg?
Är fråga om att skilja flera likbenämda bekanta personer,
torde mången gång lequel ensamt (utan bifogande af nom
propre) vara fullt tydligt
Här vidrörda användning af det neutrala interrogativet
quoi, för vår tanke öfver till ett uttryckssätt, som nu är mycket
på modet, nämligen det till ett slags neutralt (eg. indefinit)
pronomen nedsjunkna chose, som användes som ett lystringsord,
när något fallit ur minnet. Ex. Voulez-vous äller chez
monsieur chose? (hvad heter ban nu för något?)
Till sist bekänna vi, att vi sätta frågetecken efter dessa
våra små förmenta observationer, men vi hafva trott oss hafva
skäl att fästa uppmärksamhet vid saken, för den händelse verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
