Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hindras att vistas på gator och krogar efter kl. 9 om
aftnarne. Som ofvan nämda myndighet fann ärendet allt för
maktpåliggande för att ensam afgöra, så hänsköts saken till
konungen, hvilken då vistades utom landets gränser, hvarför
utslaget något fördröjdes, men ankom likväl tidigt på våren
följande år (1702) med bifall till konsistorii[1] hemställan och
med fastställande af 8 dagars fängelse vid vatten och bröd
för den som förbröte sig. Dock skulle denna stadga endast
tills vidare tillämpas liksom på försök. Beträffande
ungdomens skydd mot öfvervåld hade redan förut en skrifvelse
från regeringen i Stockholm ingått med föreskrift om
handräckning i händelse af behof.
Allt detta oaktadt måste biskop och konsistorium ligga
i ständig fejd mot ungdomens tygellöshet. Den förre
försummade ingalunda att förmana lektorerna "att ändtligen
hålla disciplinen vid makt"[2]. Och han tillhöll rektor att
förevisa kongl. maj:ts bref för en viss illa anskrifven
krögare, och biskopen ville förmå den sistnämde att stänga sin
krog redan vid 8-tiden om aftnarne och att namngifna de
stående kunderna bland djäknarne[3]. Men vildheten hos en
del ynglingar kunde ej tämjas, och de genom ruset
upphetsade lidelserna ledde vid ett tillfälle några år därefter till
ett dråp å öppen gata. Den ene våldsverkaren räddade sig
väl undan straffet till en tid genom en hastig flykt, och den
andre gymnasisten, som skyldes för delaktighet i brottet,
undandrog sig straffet genom värjemålsed[4].
Denna förbistring i sederna hängde tillsammans med
den råhet, som i allmänhet vidlådde vårt folk, och var
därför ej häller utmärkande för blott Linköpings läroverk. Från
stiftets öfriga städer ingingo understundom klagomål öfver
ungdomens själfsvåld och glömska af sedelagens bud, så i
ett som annat hänseende.
Skolordningen själf föreskref det yppersta medlet att
bekämpa det onda, som rörde sig inom läroverken. Hvarje
dags arbete begyntes och afslöts med bön, och arbetet
afbröts kl. 10 genom en särskild andaktsstund, då någon del
af Salomos ordspråk eller Psaltaren utlades och
inskärptes. För öfrigt vandes ungdomen att sorgfälligt bevista den
allmänna gudstjänsten och bevisa vördnad för det heliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
