- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Nittonde årgången. 1883 /
248

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och granskningar - Verdandi, Tidskrift för ungdomens målsmän i hem och skola 1:sta häftet (Y.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Verdandi, Tidskrift för ungdomens målsmän. 248

att finna det skefva i författarens resonnemang. Kan det
förnekas, att språkkunskapen ensam vidgar sferen af den lektyr, som
hvar och en kan känna sig hågad att välja efter smak eller behof ?
Har icke skolan fylt en rätt aktningsvärd uppgift, om hon satt
lärjungen i stånd att njuta af främmande länders litteräturalster
på de områden, dit hans bildnings art och grad hänvisar honom?
Ingen realkunskap fordras för att med fördel begagna
språkkunskapen, och vägen till språken går endast genom
språkkunskapen*. Oafsedt den konfusion, hvartill förf. i berörda fall gör
sig skyldig, då han förblandar de fordringar litteraturinnehållet
och språkformen ställa på läsarens bildning, tyckes han benägen
att uågot öfverskatta realkunskapens vigt vid läsningen af poesi.
Bland de tusenden och åter tusenden, som i vårt land och
utomlands njutit och njuta af Tegnérs Frithiofs saga, och hvilka med
sin höga uppskattning af dikten gifvit ökad spridning åt det
Tegnérska namnets glans, torde knappast en försvinnande liten
bråkdel kunna prestera ens de mest anspråkslösa insigter i nordisk
fornkunskap. Tegnérs samtida beundrare voro med högst få
undantag lika illa lottade. Det. är väl icke häller någon lärare, som
tror, att denna dikt skulle vara till sin väsentligare del
onjutbar för eleverna, om de, när den lästes, glömt sin mytologi m. m.,
och läraren underläte att tillhandagå med nödiga notiser.

Den af 0. S. författade artikeln "Om historiens betydelse
för undervisningen" innehåller utan tvifvel beaktansvärda saker,
men torde icke i sin kortfattade form framträda med större
anspråk. De "Tankar om skolundervisningen i modersmålet" (af
Isidor Flodström), som afsluta häftet, torde icke häller kunna
anses innehålla något nytt, som kan vara värdt att här särskildt
påpeka. Det skämt förf. tillåter sig med svenska språklärans
"känslobildande förmåga" synes anm. omotiveradt och
misslyckadt. Äfven denne förf. tyckes älska en strid mot inbillade
fiender. Förf:s åsigt, att svenska språkläran helt och hållet bör
strykas från skolans skema stödjer sig icke på tillräcklig motivering.
Grammatikläsning i modersmålet bör visserligen icke förekomma
på skolans lägre stadier och icke på något stadium taga så
mycken tid i anspråk, som väl på ett och annat håll däråt egnas.
Men för att befästa elevens insigter i modersmålet, torde
lösryckta och mekaniskt inlärda "regler" icke göra tillfylles. **

* Anmälarens mening synes oss här icke fullt klart uttryckt.

H.

** Lämnande det anmärkta skämtet i sitt värde må vi för öfrigt
bekänna, att vi i det hela känt oss ganska gynnsamt tilltalade at hr
Flodströms lilla artikel. Vi ha ock för många år sedan (Ped. Tidskr.
1865 sid. 215 ff.) uttalat oss i samma riktning som han. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free