Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmärkningar vid "Förslag till ändrad kursfördelning i Kristendom" (W.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
250 Anmärkningar vid förslag till ändrad kursfördelning.
endast vara, att ämnet ej skall vara för lärj:ne alldeles
främmande, men ej att meddela dem någon verklig kunskap; hvarföre
insändaren också synnerligen tvekar att i kristendom differera
någon realist i maturitetsexamen, han må vara aldrig så klen.
Denna anordning må vara lämplig för realisterna; mèn är hon
tillräcklig äfven för klassisterna? Ins. tror det icke, huru
underliga ideer om kristendomsundervisningen än må göra sig
gällande. Beträffande den framkastade planen af —dm—, så vidt
han skiljer sig från nu gällande lag angående realisterna,
tilltalar den ins. mera; men då den åtminstone i det allra närmaste
är möjlig med nuvarande anordning på klassiska linien, synes
den först och främst öfverflödig. Också finnas redan nu
läroverk, där kyrkohistorien läses uteslutande, åtminstone första året
i 6:te. Hr —dm — säger, att "samma skäl, som tala för läsningen
af hela bibliska historien före katekesen, synas oss tala för
läsningen af hela kyrkohistorien före trosläran". Denna
sammanställning mellan biblisk och kyrklig historia synes ins. högst
olycklig, liksom det synes, som om kyrkohistoriens benämning af
historia särdeles missledt —dm — . Kyrkohistorien kan icke ens
likställas med den allmänna historien och är, sådan hon
meddelas i skolan, äfven något väsentligen annat, än de
"lefnadsteckningar öfver några framstående kyrkohistoriska personligheter",
som föreslås för fjärde och femte klasserna. Hvad får nämligen
ynglingen lära sig i kyrkohistorien? En mängd lärostrider och
sekter, kyrkoordningar och skismer med mera. Äfven det parti
af kyrkohistorien, som mest närmar sig allmänna historien,
nämligen missionshistorien, huru knapphändigt och annorlunda är det
icke behandladt! Den enda jämförelse, som synes lämplig, är
mellan kyrkohistoriens och filosofiens historia. Man vet huru
nödvändigt det är för den senare att fasthålla ott bestämdt system,
efter hvilket hon bedömes. Så innehåller också trosläran det
system, efter hvilket kyrkohistorien alltid måste framställas,
hvadan det synes ändamålsenligt att börja med trosläran. Så har
också ins. fått börja inhämta sin högre elementarundervisning
i kristendom. Såsom lärare har han funnit bäst att läsa
kyrkohistorien och trosläran parallelt, hvarigenom de ömsevis stödja
hvarandra. Därföre yrkar lian ock på bibehållande af den gamla
anordningen, hälst denna äfven medger modifikationen i den
riktning — dm— föreslår, för den som sådant önskar. Naturligt
vore äfven, att ins. yrkade en förändring på den reala linien
till dess gamla likhet med den klassiska; men då en sådan
återgång lär ha föga utsigter, vill ins. inskränka sig till att hafva
antydt, hvad som enligt hans åsigt är det lämpligaste för
meddelande af verklig kunskap. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
