Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Linköpings gymnasium och trivivialskola m. m. 269
domkapitlet "en hop sententier, som han af Theodoreti och
Hagiansenii orationes hade colligerat" och anhöll, att lektor
Borænius ville afskilja därur, hvad som kunde tjäna till gagn
för gymnasiiungdomen, och som därefter kunde tryckas och
uppläggas *. Då skolordningen icke angaf någon viss
lärobok egde konsistorium naturligtvis alldeles fria händer uti
sitt val. Så hade icke någon bestämd lärobok i svenska
historien blifvit utpekad, hvarför konsistorium själf bestämde
sig för Michaelis O. Wexionii libellus de regibus sveogothicis
och beslöt att gå i författning om uppläggandet af en ny
upplaga af den 1678 i Linköping utgifna editionen**.
Genom att så själf låta trycka och upplägga nödiga
läroböcker kunde domkapitlet tillhandahålla gymnasiiungdomen
erforderliga läroböcker, äfven då dessa voro utgångna i den
öfriga bokhandeln. När åter dessa voro tillgängliga där,
ombesörjde konsistorium, att det nödiga antalet anskaffades, och
verkstälde själf reqvisitionen från förlaget och lät
betalningen förskottsvis utgå af gymnasiets medel, till dess böckerna
hunnit försäljas bland lärjungarne. På detta sätt införskrefs
från Upsala 1697 Elementa geometriæ af Bilberg och
Ora-tio panegyrica af Isocrates, hvilka bägge böcker blifvit tryckta
å nyssnämda ort***.
Några för läsåret strängt fixerade kurser synas ej hafva
förekommit, utan undervisningen fortskred i den ordning,
som konsistorium fann omständigheterna kräfva. Hvad som
icke den ena terminen hunnit blifva behandladt af ett ämne,
upptogs en följande, hvarigenom den möjligheten
tilläfventyrs kunde inträffa, att undervisningen icke hann nog
utförligt behandla hvarje kunskapsgren under gymnasistens
studieår. Men tvifvelaktigt torcle vara att tolka de
utfärdade läseordningarnas tystnad beträffande vissa ämnen såsom
bevis därför, att dessa under vederbörande år alldeles legat
nere. Väl saknades t. ex. botaniken helt och hållet bland de
ämnen, som ofvan anförda läseordningar och
konsistoriiproto-koll vidröra, men möjligt är dock, att detta underordnade
ämne berördes i samband med öfriga i samma lektion
ingående lärdomsgrenar. En viss frihet uti uppfattningen af
skolstadgans ord gjorde sig dock ovedersägligen gällande
efter hand. Så synes matematiken ej hafva alltid kommit till den
heder, eller blifvit så behandladt, som stadgan afsett, och
konsistorium ansåg sig ega frihet att åt en lektor öfverlåta
* Kons. Pr. "/, 1698.
** Kons. Pr. "L 1699.
*** Kons. Pr. "/„ 1697.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
