- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Nittonde årgången. 1883 /
271

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och granskningar - Henry Sweet, The elementary sounds of English; A. Larsen, Vejledning i den engelske udtale (Gust. Stjernström)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. Larsen, Veiledning i den engelske udtale. 271

begins to move np towards the short i position, stopping about
half-way. In like männer so begins with the open (o) of boy
(not the still broader one of not) the lips being gradually brougbt
to the (u) position, the tongue-position remaining unchanged."

Långt a (aa) i far är svagt diftongiskt. "It is this (aae)
pronanciation which makes some people think there is really an
r in far, but the pronunciation of words spelt without an r, such
as papa, is exactly the same. På samma sätt med (ao i law,
som slutar med ett labialiseradt ("rounded") ø.

Den enda absolut monoftongiska långa vokalen är the
"lengthened murmur" såsom i crr (ee). burn (bean).

De egentliga diftongerna äro de i liigli (hai), lioiv (hau),
oil (oil). Det vanliga uttalet af liigli är hei (första vokalen
nästan = med (ø) "vocal murmur", under det första vokalen i hotv
(hau.) är något bredare, nästan æ i man (mæn). Den första
vokalen i oil är ej fullt så öppen som i not.

Utom dessa bildas andra diftonger genom att inskjuta e
mellan en vokal och följande r, hvilket (r) alltid själft faller bort,
utom då vokal följer såsom i it is here (its hiø), here it is (hier
it iz). Fyra sådana diftonger finnas: ear (iø), air (aee), sure (shue),
ore (oae). De första elementen i dessa diftonger äro af obestämd
längd, mellan kort och lång; i ear och sure = vokalerna i bit
och pull, första vokalen i ore — i fall, i air något bredare än
den i men.

På samma sätt bildas diftongerna; fire (faie), flour, floiver
(flaue), lay er (leie), lower (loue), enjoyer (indzhoia).

De s. k. korta vokalerna i t. ex. up, it, let, hook, hot äro
än korta än långa. Lagarne för dessa vokalers qvantitet äro
följande:

1. I en aksentuerad stafvelse, som ej åtföljes af en
oaksentuerad vokal, är antingen vokalen eller konsonanten
lång, då längden understundom är lika fördelad öfver dem
båda, hvilket gör det svårt att bestämma hvilkendera i
verkligheten är förlängd. Det synes vara en tendens att lägga
förlängningen till konsonanten, då denne är klanglös (k, t, p), på
vokalen, då konsonanten är klingande (g, d, b, n, m), jfr stop och
dog. I det bildade talet är tendensen mindre att förlänga
vokalen än i det obildade, särskilt i fråga om vokalen i t. ex. up.

2. I en aksentuerad stafvelse, åtföljd af en
oahsentuerad vokal, bli både vokal och konsonant korta, jfr stop och
stopping, full och fuller. Det är ingen skilnad, om den
oaksen-tuerade vokalen hör till samma ord eller ej. Jfr t. ex. is that
a man? (mææn) och man of honour (mæn ev one).

Pedagogisk Tidskrift.

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free