- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Nittonde årgången. 1883 /
288

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288 Om Linköpings gymnasium och trivialskola ni. in.

arne tvänne temata i hvarje vecka och välja innehållet ur
Plutarchus eller Xenophons "de dictis et factis Socratis" och
låta dem än öfversatta till latin, än (från svenska) till
grekiska*. Att synnerlig vigt fästades vid dessa exercitia styli
framgår bland annat däraf, att ett par af gymnasiets öfriga
lektorer behöfde biträda vid korrigerandet af dessa stilar.

Med fullkomlig regelbundenhet fortgingo dock ej alltid
dessa öfningar, men biskopens vaksamhet kom då arbetena
att återgå i sin gilla gång. Vid ett tillfälle förehöll han
tvänne lektorer deras försumlighet härutinnan, hvarvid dessa
sköto skulden på ynglingarnes själfsvåld, och då en gång
den faststälda ordningen för disputationerna rubbades, var
han ej sen att påminna om nödvändigheten att iakttaga de
bestämda tiderna. Någon gång synes slappheten hos läraren
varit mycket långt gången, så tillvitades t. ex. lektor
Tör-ner att under en hel vårtermin hafva utdelat och genomgått
endast fyra exercitia styli, hvartill han anförde som ursäkt,
att "gymnasisterna draga sig undan sådan skrifning".**

Redan i själfva skolstadgan och i de läsordningar, som
åtminstone 1693 och 1694 uppgjordes, gåfvos några
fingervisningar för den metodiska behandlingen af läroämnena.
För öfrigt kunna endast enstaka meddelanden skänka något
sparsamt ljus häröfver. Vid ett tillfälle anmärkte förste teol.
lektorn i konsistorium, "att discentes i gynmasio icke kunna
förkofra sig efter den metod, som härtill varit bruklig, att
de gifva dem alla ett exercitium att skrifva, utan de måste
dela dem i åtskilliga hopar, åtminstone trenne, eftersom
deras progresser kunna det tillsäga, och gifva dem därefter
exercitia". Biskopen själf påminde därvid gymnasiets rektor
att "tillse att docentes proponera sina lektioner, så att
discentes hafva nytta däraf, i synnerhet att de emendera deras
temata och ej allenast låta dem läsa upp latinen, hållandes
högst nödigt., att de lära språken och flitigt exercera
sty-lum"***.

Skolordningen själf inskärpte den allmänna regeln att
icke betunga ungdomen med för mycken utanläsning och
varnade mot det pedagogiska felet att samtidigt drifva
alltför många olikartade ämnen samt uttalade sitt ogillande af
bruket att göra anteckningar under lektionerna för att lägga
dessa anteckningar som grundval för studierna och hänvisa-

* Konsist, prot. <s/io 1699.

** Konsist, prot. "/6 1710.

*** Konsist, prot. "/, 1696.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free