Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling) - Om undervisningen i naturlärans fysiska och kemiska gren (K. H. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Linköpings gymnasium och trivialskola m. m. 295
Med ett lefvande nit omhuldade alltså biskop Spegel
utvecklingen af de läroverk, som blifvit lämnade i hans vård.
Huru i Linköping läroverkshuset och undervisningsmaterielen
förnyades och förbättrades, stiftsbiblioteket formerades, är
ofvan visadt, liksom ock huru han omsorgsfullt vakade öfver
själfva undervisningens gång. Märkes under början af
1700-talet ett tillbakagående uti något hänseende vid gymnasium,
så torde detta något sammanhänga med rikets olyckliga yttre
förhållanden, som utan tvifvel redan fore Pultavaslaget
ofördelaktigt inverkade äfven på skolväsendet, och att i själfva
1693 års skolordning brister ansågos finnas, röjes däraf, att
den redan 1724 aflöstes af en ny.
Gottfr. Westling.
Om undervisningen i naturlärans fysiska och
kemiska gren.
Intet af skolans ämnen synes vara så litet beaktadt i
afseende på metodisk behandling som nämda delar af
naturläran. Medan botanikens och zoologiens målsmän med
berömvärd omsorg sökt redan från l:sta klassen fastställa en klar
och bestämd undervisningsplan (jfr t. ex. uppsatsen: Om
undervisningen i naturlära, synnerligast i botanik, i skolans
lägre klasser, Pedagogisk Tidskrift 1879), så synes
hufvudlä-rarne i fysik och kemi ofta med stor likgiltighet lämna
därhän, hvilken grundläggning dessa ämnen få i den klass, den
4:de, där de i skolan först förekomma, ja, de betrakta den
fysisk-kemiska undervisningen där ej sällan såsom onyttig
eller skadlig. Och den kan väl knappast annat bli, planlös
som den gemenligen är.
Den ene anser sig böra grundlägga undervisningen i
fysik och kemi med att under dogmatiska, okritiska
förklaringar uppvisa för lärjungarne åtskilliga olikartade fysiska
och kemiska experiment.
En annan åter söker göra sina lärjungar förtrogne med
en mängd mekaniska och fysiska apparater, block, maskiner,
häfstänger, optiska och galvaniska instrument o. s. v., i akt
och mening att därmed tjäna den s. k. praktiska nyttans
syften. Men den kunskap, som hufvudsakligen består endast
i insigt, huru den eller den saken skall användas och
handteras, kan icke ega något värde såsom bildningsmedel.
Oförmögen som den är att gifva lärjungen tillfredsställande svar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
