Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och granskningar - E. I. Törnberg, Hjälpreda till folkskolans läsebok (C. F. H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. I. Törnberg, Hjälpreda till Folkskolans läsebok. 303
så är, måste ett af två fall vara för handen: antingen är boken
olämplig — ty huru kan man vilja i lärjungens hand sätta en
bok, så svårfattlig, ofullständig eller otydlig, att en duglig
lärare behöfver främmande hjälp för att rätt kunna förstå den?
— eller ock har läraren alldeles för tidigt kommit upp i
katedern, då ju hans oförmåga att på egen hand sätta sig in i en
för sitt ändamål lämpligt afpassad ]äro- eller läsebok visar, att
ban ännu har sin rätta plats på skolbänken. I båda fallen, men
isynnerhet i det senare, är den s. k. hjälpredan ett palliativ,
som kanske i någon mån kan undanskymma det onda, men
ingalunda böta det.
Från "hjälpredornas’’ målsmän, till hvilka väl i första
rummet bör räknas deras författare, möter sannolikt här den
invändningen: äfven den duglige läraren kan icke göra sig tillräckligt
hemmastadd i en skolbok af större vigt och omfattning eller
uppställa någon ordentlig och genomtänkt plan för bruket af
densamma utan allvarligt arbete, och de medel, som kunna
bidraga till underlättande af detta arbete äro ingalunda att
förkasta. Detta är en sanning, ja, till och med en vigtig sanning,
som förtjänar att för den blifvande läraren med styrka
framhållas. Men ett är att underlätta arbetet, ett annat att i förväg
verkställa det samma, så att den, som egentligen borde ntföra
det, icke har något annat att göra än förevisa det och möjligen
genom en eller annan omklädning och mindre förändring gifva
det en falsk skylt af att vara hans eget. Det senare sättet att
hjälpa är just det för de s. k. hjälpredorna utmärkande. Sida
för sida följande läroboken, taga de ordet ur lärarens mun och
förvandla undervisningen till ett tomt eftersägande. När
läraren börjat sköta sitt åliggande efter sådant system, vänja sig
lärjungarne snart att följa exemplet, och den döda mekanismen
tager herraväldet, där lif och ande skulle råda.
Inom folkskolan har hittills, oss veterligen, "hjälpredornas"
verksamhetsfält i det hela varit inskränkt till
religionsundervisningens område. Yill man hopräkna alla upplagor af
"hjälpredor", hvarmed den nya katekesen redan är omgärdad, skall man
finna, att de äro minst lika många som hon räknar år.
Visserligen hafva de icke tillkommit utan protest från ett och annat
håll. På tal om nya katekesen yttrar en folkskoleinspektör i
sin under förra året afgifna berättelse: "Måtte nu icke den lilla
utmärkta läroboken komma att drunkna i tjocka
förklaringsböcker, hvilka draga vederbörande bort från det lönande arbetet
att studera henne själf! Det är icke alldeles fritt, att jag sett
sorgliga tecken till något sådant." Ja, så yttrar sig den
samvetsgranne skolmannen, men herrar författare och förläggare af
Pedagogisk. Tidskrift. il
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
