Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Några ord om modersmålets studium i våra läroverks högsta klasser (—l—n.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Ora modersmålets studium. 36
Men så sker det icke alltid. En blick i våra
skolprogram visar detta. Flera af dessa angifva intet af det i litte- •
raturen lästa, utan nöja sig med att citera skolstadgans ord
eller uppgifva blott helt allmänt: läsning. Andra angifva
hvilka perioder eller tidehvarf af litteraturhistorien, som
genom-gåtts, då man får supplera: med motsvarande läsning i
Bjur-stens läsbok. Af högst få program finna vi, att någon
bestämd ordning vid litteraturläsningen, fortskridande från klass
tül klass, blifvit iakttagen, och det är just härom vi
egentligen vilja yttra oss.
Det kan utan tvifvel ej vara lämpligt att, såsom
flerestädes sker, i klassen 6: 1, där väl först någon egentlig
litteraturläsning börjar, begynna med litteraturhistoriens första
tidehvarf och så fortsätta tills i 7: 2 läroboken afslutas
eller möjligen hasteligen repeteras. Det kan nämligen ej
vän-tas, att ynglingarne i förstnämda klass skola känna sig
tilltalade af läsbokens literaturprof från vare sig vår forn- eller
medeltid eller ens från 15- och 16-hundratalens litteratur.
Och de få valda stycken, vår läsbok eger från dessa tider,
tillåta, att hela denna del af vår litteraturhistoria ge,nomgås
med lätthet på två år, d. v. s. i sjätte klassen. Återstår
således för sjunde klassen den öfriga delen med tillgång till
vida rikligare, begripligare och intressantare literaturprof
och äfven till flera af dessa författares arbeten i särtryck.
Att åter, såsom äfven på flera ställen sker, läsa än
här än där i vår läsbok och litteraturhistoria, kan väl ej
vara pedagogiskt riktigt, hälst detta ämne oftast under de
4 åren är fördeladt på flere lärare med olika insigter och
tycken.
Hvilken ordning bör då följas? Hur skall man rättast
ställa sig för att meddela lärjungarne en framåtskridande,
grundlig och på samma gång med intresse omfattad kurs i
modersmålets litteratur? Förf. till dessa rader har såsom
huf-vudlärare i detta ämne åtminstone påbörjat genomförandet
af en plan, som han härmed vågar referera i förhoppning
att den, om den af någon uppmärksammas, må kunna följas
eller — förkastas af den som har någon bättre att erbjuda.
Detta förslag ter sig, hvad litteraturläsningen angår, så här:
Kl. 6: 1. Svenska vitterheten från detta årh:s början
(Sjätte ticlehv. af Sundéns Sv. vitterh:s hist.). 1) Wallin
utförligt. 2) Götiska skolan med utförlig läsning af Tegnér
(mest poesi); Geijers dikter samt läsbokens stycken at Ling
m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
