Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läroverksbomiténe betänfcande.
15
samt i hvarje grupp tre afdelningar, näml. de, som antagaskunna
betala: A) full afgift; B) nedsatt sådan eller ovissa; C)
medellösa. Siifrorna ställa sig på följande sätt (för höstterminen
1882): för hela läroverket i afd. A 34,6 %, i B 42, i C 23,4;
i kl. 1: A 25,1, B 49,2, C 25,7 °/0;
i kl. 2,3: A 31, B 45,7 C 23,3 %;
i kl. 4,5: A 36,9, B 40,3, C 22,8 %;
i kl. 6,7: A 40,5, B 36,5, C 23 °/0.
Af dessa siffror framgår, att i de högre klasserna
förmågan att bära högre afgift är större än i de lägre. Vidare
bör det tagas i betraktande, att af de 23,4 procenten i afd.
C väl ej fullt 2I3 skulle uppfylla anspråken på studieanlag,
flit och uppförande, samt af de 42 i afd. B en del sannolikt
är i stånd att erlägga full afgift och en annan del ej är
qvalificerad till befrielse. Ser man på det närvarande
förhålllandet, befinnas de från någondera eller båda afgifterna befriade
hafva utgjort (för h. t. 1882) 35,4 vid de högre och 36,5 °/0
vid de femklassiga läroverken. Allt detta ger stöd åt det
antagande, att med befrielse i allt af 25 °/0 eller 15 % helt
och 20 °/o halft knappt någon verkligt begåfvad yngling
skulle utestängas från undervisning, medan å andra sidan
ej qvalificerade ynglingar icke längre skulle genom studiernas
prisbillighet lockas in på en för dem olämplig bana. För
öfrigt förtjäna de till belopp af öfver 100,000 kr. årligen
uppgående premierna, stipendierna och understöden att
ihågkommas.
Den på senare tiden så mycket omtalade frågan om
pedagogiernas och de lägre läroverkens ställning behandlas i
9:de kap. I en historisk utredning lämnas uppgifter om
utvecklingen af pedagogierna allt från äldre tider, i hvilka
flertalet synas hafva funnits såsom ett slags stadsskolor.
Såsom bekant är, var det vid den i så många afseenden
vigtiga riksdagen 1856-58, som en reglering af
pedagogierna — då visserligen tillfälligt — kom till stånd. Följande
riksdag (1859—60) satte anslaget till pedagogierna på
ordinarie stat. Klarhet i afseende på ställningen vanns dock
ej, ty å ena sidan närmades dessa läroanstalter till
folkskolorna, å den andra likstäldes de med elementarläroverken.
K. M:ts organiserande bref bär datum af den 21 Nov. 1861.
Vissa pedagogier öfvergingo dock småningom af sig själfva
till folkskolor.
Inom riksdagen hafva, såsom i det föregående är
omtaladt, tid efter annan yrkanden framkommit, som gått ut
på indragning af de smärre läroverken, och komitén af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
