Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Bör elementarundervisningens kostnadsfrihet fortfara ?
som knytas på skolbänken, kunna vara genom lifvet, men
det är fullt ut så sant, att sådant är ytterst sällsynt och i
allmänhet endast fallet, så vida lefnadsbanorna sedermera
komma att sammanfalla eller löpa något så när parallelt.
Men om så, hvad blefve då af gagnet? Det var ju ett
föreningsband mellan skilda samhällsklasser man ville
åstadkomma och det vunne man ju icke. Skulle någon tid vara
af vigt i dylikt hänseende vore det väl universitetstiden och
här kan nog bekantskapen mellan blifvande ämbetsmän hafva
sin betydelse. Det är dock i lifvet, det verkliga, fullvuxna,
arbetande lifvet som önskvärdhet och nödvändighet af
samverkan gör sig gällande mellan olika samhällslag, men här
få ock barndomstycken och gossintryck gifva vika tör motiver
af helt annan art. Den burgne går icke längre i vår tid
med förbundna ögon och uppblåst sinne, liknöjd för
under-hafvande och hvasst egoistiskt sökande endast sin egen
fördel. Att dylika herrar finnas är visserligen oförnekligt, men
de torde utgöra en svagare minoritet och sannolikt komma
att minskas. Den förmögnes egen välfärd står på spel och
han måste se upp. Lifvet själft nödgar honom att identifiera
sina intressen med arbetarnes, ty hans egen fördel kommer
fram som produkt. Att dylika skarpa slitningar mellan
kapital och arbetare, som i vissa delar af Europa visat sig,
icke uppstått i vårt land, beror helt säkert icke på skolan,
utan därpå att vilkoren för deras uppkomst, latifundier och
starkt utvecklad industri icke äro tillstädes här. Vi hafva i
det föregående utvecklat hvad som synes oss härvid vara af
synnerlig vigt. Icke att rik och fattig mans barn sitta sida
vid sida på skolstolarne, men att de arbeta sida vid sida
i lifvet, d. v. s. att vägen framåt står öppen äfven för den
torftige, därest han eger förmåga att med framgång beträda
och vandra den. Skulle man emellertid ovilkorligen fasthålla
sin åsigt om vigten af samuppfostran för rikes och fattiges
barn, då är ingenting lättare att åstadkomma än det, äfven
vid privatskolorna. Man föreställer sig nämligen att staten
förbehåller sig rätt att medgifva deras upprättande och i så
fall hindrar ju intet att för detta medgifvandes ernående
uppställa vissa vilkor, såsom att det enskilda läroverket skall
förbinda sig att tillhandahålla ett visst antal friplatser för
fattiga begåfvade lärjungar eller, om så skulle pröfvas nödigt
och skäligt, att staten helt enkelt i form af anslag betäckte
desses undervisningskostnad. Den åsyftade fördelen erhölles
ju sålunda äfven här och det på enklaste sätt i verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
