Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8-2
Alfred Svensson. Fransk Språklära.
säger sig hafva ordnat sitt material med anslutning till en
namngifven föregångare, att han, om han funnit för godt att
därjämte ansluta sig till någon annan, icke förtiger detta. Nu
ega vi verkligen en fransk språklära af betydligt nyare datum
än Oides, och därtill en ganska god sådan, ja, vi drista tryggt
påstå det, så god, att hr S:s bok endast kunde ha vunnit, om
han efter denna ordnat sitt material. Delvis har detta
påtagligen skett, och vi finna endast underligt, att sådant ej blifvit
omnämdt. Det är nog sant, att i fråga om grammatiska arbeten
ingen förf. kan undgå att till en mycket stor del begagna i det
närmaste samma uttryck som andra grammatikförfattare, men det
finnes dock äfven här vid lag en gräns, hvars öfverskridande
knappast kan betecknas annorlunda än som plagiat. Ur denna
synpunkt hafva vi icke kunnat undgå att känna oss
öfverraska-de däraf, att hr S. vid fråga om "materialets ordnande" icke
ansett sig böra omnämna lektor A. E. Widholms .franska språklära.
Eller hafva måhända hr S. och hr W. öst ur samma onämda
källa? Vi hafva så mycket mindre skäl till ett slikt antagande,
som hr Widholms arbete röjer de mest grundliga och omfattande
studier i förening med ganska mycken originalitet, då däremot
hr S. t. o. m. i ganska elementära saker röjer en viss osäkerhet, så
snart han lämnar sin förebild och söker att grammatisera på egen
hand. Så skrifver han t. ex. sid. 95: "de till denna konjugation
hörande regelbundna verb på — clre hafva i tredje pers. sing.
Present de 1’Indicatif ändelsen (sic?) —d: il vend." Herr S. har
dock förut sid 91 uppräknat ändelserna för 3:dje konjugationen
och därvid för pres. indik. angifvit —s, —s, —(t). Sid. 80 heter
det i fråga om vissa verbs ortografiska förändringar:" Verb, som
i partic. prés. hafva —iant (såsom prior, bedja) antaga två i
uti l:a och 2:a pers. plur. af Imparfait de Vlndicatif och
Present du SubjonctifOch pag. 81: "Verb, som i participe
present hafva yant(\) (såsom payer, betala), antaga yi (!) i La
och 2:a pers. plur. af Imparfait de Vlndicatif och Present du
Subjonctif"." — Hvad skall man säga om hr S:s definition på
oregelbundna verb, sid. 166? "Oregelbundna verb äro sådana
verb, som..... ej regelbundet bilda sina härledda tempora af
stamtempora." Enligt denna definition blifva sentir, mentir,
partir, bouillir, vëtir, assaillir, couvrir, offrir, cueillir, coudre,
croire, croitre, voir, lire m. fi. regelbundna verb, ty de bilda
ju onekligen sina härledda tempora regelbundet af stamtempora
på sätt förf. själf sid. 70 angifver. Hr S. synes icke mycket
bekymra sig om skilnaden mellan stam och ändelse. Innan vi
lämna verbet, kunna vi ej underlåta att citera den märkliga regeln
s. 38: "Hjälpverbet avoir begagnas ofta i betydelsen fäu. — Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
