Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
O. L. Löfgren, Tvsk språklära. 168
har målet klart för ögonen, hinnes det nog utan att våldsamt
kränka den kontinuitet, som ej utan olägenhet kan undvaras vid
undervisningen af skolgenerationer, som tätt följa hvarandra.
Den tyska språklära, som ref. efter denna lilla allmänna
inledning nu går att anmäla, har han ej haft tillfälle att använda vid
undervisning. Däraf följer, att lian ej kunnat underkasta den det
enda verkligt afgörande profvet; ty det är först vid
undervisningen, som man rätt kommer underfund med, hvad en skolbok duger
till. Vid en genomläsning af densamma har han dock tyckt sig
märka, att den är grundad på god sakkunskap, med omsorg
utarbetad samt affattad med reda och klarhet. Som den därjämte i
typografiskt hänseende är synnerligen lyckad, förefaller den nästan
locka till praktisk användning.
I afseende på fullständighet har förf. gått ett steg längre
än sina föregångare; särskildt formläran är mycket detaljerad.
För ljudläran däremot synes förf. ej fullt ha tillgodogjort sig den
numera rikt utvecklade fonetiska litteraturens bästa och säkra
resultat. Syntaxen är väl uppstäld och mycket fullständig,
reglerna klara och väl affattade, så att den bör lämna säker ledning
vid alla öfningar i öfversättning till tyska språket.
Till en och annan detaljanmärkning har dock arbetet äfven
efter en hastig granskning gifvit anledning, ehuru ingen af dem
ens i referentens ögon är synnerligen graverande.
Sid. 21. Äfven om man jämför detta stycke med 23
och 24 kan man ej klart för sig utreda när en vokal är lång.
— 55. Denna regel är visserligen till innehållet fullt tydlig, men
orätt stiliserad. — 36. Om man härmed jämför 197, borde äfven
artikeln ha en plats bland ordklasserna. — 85. De här angifna
omskrifhingarna, särskildt den med "weniger", hör ej till
formläran, hvilket äfven framgår af den inledande definitionen. — 117.
b. De modala hjälpverben kunna utan all olägenhet utelämnas
i formläran. Härtill kommer, att förf själf synes oviss om,
huruvida "lassen" bör räknas till dem eller icke; ty 122 och 249
där de åter förekomma, är detta verb utelämnadt, hvilket väl
också är det rätta. — 249. Vid den här gifna redogörelsen för
de modala hjälpverbens betydelse och användning tyckes förf. ha
följt Krauses grammatik, ehuru äfven den med all sin korthet
bättre nyancerar deras skiftande betydelse. För oss svenskar faller
det sig ganska svårt att säkert röra oss med dessa verb,
hvarföre det i en annars så fullständig grammatik som denna borde
användts mera möda att klart redogöra för alla deras skiftande
användningar. I de här förekommande exemplen, som nästan
alla återfinnas hos Krause, väntar nian, efter författarens egen
formlära, "durften" ej "dürften" samt "zweien Herren dienen", ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
