Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 Om systematisk religionsundervisning.
Hafva vi ^uttalat oss tillräckligt tydligt? Om man
förstått oss, skall" man erkänna, att här gäller strid om
grundsatser. Det onda hjälpes icke genom en eller annan partiel
förbättring. Om småsaker är därföre icke vardt att tvista.
Men för att grundsatserna skola i verklighet hunna
genomföras, fordras först och sist personligheter, som vilja
offra sig för skolans arbete. Den bästa metod förblir död
och ofullbordad under stymparens händer. Hvad hafva de
styrande gjort och hvad göra de för att åt skolan förvärfva
i sak duglige lärare i det ifrågavarande ämnet? Att besvara
den frågan skulle fordra sitt eget kapitel.
Men är det sant, att personligheter fordras för att
uppbära och gjuta lif i en sann metod, så år det lyckligtvis
också en sanning, att ej allt behöfver gifvas förloradt
därföre, att undervisningsplanen ej är den bästa. Vår tro på
religionslärarens betydelse inom skolan är orubblig. Hans
arbete är sådant, att det väl borde kunna mana de duglige
att därför bringa ett offer.
Th. Mazer.
Om Euklides’ elementa ocli undervisningen
i geometri.
Mer och mer synes den meningen göra sig gällande, att
Euklides’ elementa icke längre kunna anses utgöra lämplig
lärobok för begynnare i den vetenskapliga geometrien. Under långa
tider af lärarne missbrukad har emellertid denna vördnadsvärda
bok under de senaste decennierna börjat blifva på ett förståndigare
sätt använd, men på samma gång liar man insett, att tidens ström
omsider gått henne förbi ocli att de växande fordringarna på
större kunskapsmassor nödvändigt kräfva mera hastigt verkande
undervisningsmedel.
Redan för flera år sedan (1881) liar E. F. Gustrin i en
uppsats i Pedagogisk Tidskrift grundligt tagit i tu med uppgiften
att blotta felen ocli svagheterna hos Euklides’ elementa, ett initiativ,
för hvilket hvarje vän af reform på den geometriska
elementarundervisningens område måste vara honom på det högsta tacksam.
Då jag nu väljer denna sakrika uppsats, som jag i allt väsentligt
gillar, till utgångspunkt för min följande framställning, må det
vara mig tillåtet att på samma gång angifva de få punkter, hvari
jag ej kan instämma med den liögt ärade författaren, samt där
ocli livar, så godt jag kan, taga Euklides’ elementa och de lärare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
