Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Euklides’ elementa ocli undervisningen i geometri. 307
visa, huru lämpliga förenklingar kunna göras, utan att någon total
omstöpning af Euklides blir behöflig.
Elementas betänkligaste brist i vetenskapligt hänseende blir
otvifvelaktigt, såsom hr Cl. med styrka framhåller, den att Euklides
där uraktlåtit att ordna satserna efter deras naturliga sammanhang;
han har icke förstått, för att tala med danske skolinspektören
prof. A. Steen *, att åstadkomma en sådan systematisk utveckling
af innehållet, som hvilar på en rationel begrundning. Redan denna
ofullkomlighet utgör skäl nog mot ett fortsatt användande af
Euklides, så snart någon annan geometrisk lärobok finnes att tillgå,
som me’d vederbörlig korthet och vetenskaplighet på en gång
uppfyller vilkoret af systematisk utveckling af ämnet och äfven eger
Euklides’ stora förtjänst att på ett klart, tydligt och konkret sätt
framställa sin sak. Det senare är icke mindre vigtigt än det
förra, men min mening om Euklides i ifrågavarande afseende synes
icke delas af prof. Steen, som kallar de euklideiska bevisen
tröttande och ofta långsläpiga samt menar, att läraren har ett svårt
arbete att inplugga dem i lärjungarne — just raka motsatsen till
min och tillfrågade medlärares erfarenhet.
För att nu kunna, så att säga i ett mera konkret ljus,
taga i skärskådande den förra, af prof. Steen framstälda,
liufvud-fordringen, har jag skaffat mig tillgång till den vid Danmarks
lärda skolor (så vidt jag kunnat inhämta) mest använda läroboken
i elementär plangeometri, nämligen Julius Petersens Lærebog i
den elementære Plangeometri, 5:te Udgave, Kjöbenhavn 1884.
Den är ett mästerstycke af enkelhet och korthet. På endast 70
rymligt tryckta sidor med figurer innehåller den det väsentliga af
Euklides’ ü första böcker (med tillägg af läran om symmetri,
likställighet m. m.) samt den hos oss vanligen till den algebraiska
läroboken förlagda kursen i planimetri (inklusive cirkelperiferiens
rektifikation), förutom 143 dels rent geometriska, dels planimetriska
öfiringssatser. Denna stora korthet må väl sätta en svensk
euklides-lärare i förvåning, men förklaringen ligger däri att lärokursen är
föga detaljerad ocli framställningen starkt sammandragen, så att
man t. ex. anser obehöfligt att upptaga eller åberopa sig på några
axiom. Öfverhufvud kan icke arbetet i fullständighet, liksom ej
häller i strängt genomförd systematisk utveckling, mäta sig med
den i Sverige mera bekanta Mundt-Bergroths förträffliga bok:
J. E. Bergroth, Elementarkurs i Geometrien, Bearbetning efter
C. E. Mundts Lærebog i den elem. Plangeometri og Stereometrie,
Helsingfors 1S76.
* Sveriges bejere Skoler, En Keiseberetning af A. Steen,
Kjöbenhavn 1880, åberopad i ofvan citerade uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
