- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguandra årgången. 1886 /
367

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 Ett ord i frågan om skolans förhållande till lifvet.

i förväg. Likasom den oerfarne, den med kroppsorganismen
ej fullt förtrogne läkaren eller gymnasten genom olämplig
diet, olämpliga rörelse-serier motarbetar naturen ocli, där
lifskraften icke är dess starkare, småningom undergräfver
denna, så motarbetar icke sällan uppfostraren själens ocli
hjärtats naturenliga utveckling genom att otåligt påskynda
densamma ocli därvid på barnen ställa anspråk, som icke
äro förenliga med deras ålders krafter. Följden blifver
närmast sken i st. f. verklighet och med tiden förslappning ocli
död i st. f. tillväxt och lif. Men uppfostringens ändamål
blifver i sådant fall alldeles förfeladt, ty vi skola uppfostra,
vi skola lära våra barn icke för skolan utan för lifvet: icke
för att de i barnaåldern skola lysa med skenfagra kunskaper
ocli låter, utan för att de redan i denna ålder och framgent
må i egentligaste mening lefva, d. v. s. utveckla sig till ett
mer och mer sant och harmoniskt lif. Så uppfattar jag också
betydelsen af de ofta citerade, ofta missförstådda orden:
"non scholæ sed vitæ disamus."

Hvad som nu sagts om föräldrar och lärare, det gäller
i ännu högre grad om samhället och dess skollagstiftning.
Frestelsen att mera taga hänsyn till hvad lärjungen i en
aflägsen framtid möjligen behöfver såsom man kunna ocli
veta, än till hvad han såsom barn är mäktig att uppfatta
och smälta, denna frestelse är för samhällets lagstiftare så
mycket starkare, som denne å ena sidan — hvilket särskildt
varit förhållandet i Sverige — icke sällan är bunden af en
otålig allmänhets fordringar, ocli å andra sidan icke genom
personlig beröring med ungdomen är i tillfälle att genast
eller omedelbart se följderna af sina misstag.

Det vore en stor orättvisa att förneka, att skolväsendet
i Sverige under detta århundrade och särskildt under de sista
femtio åren varit föremål för aktningsvärd omsorg och
frikostiga uppoffringar från statsmakternas och allmänhetens
sida. Stora, ja mycket stora äro ock de förbättringar, som
däri införts. Så har, för att anföra några exempel,
lärarekåren vunnit, ehuru icke en fullt tillfredsställande, dock en
mera själfständig ställning än den fordom hade,
lärarebild-ningen har högst väsentligt förbättrats, skoldisciplinen har
fått en ädlare karaktär, kontrollen öfver läroverkens arbete
liar skärpts, vigtiga läro- och öfningsämnen hafva kommit
till heders, lärobokslitteraturen har riktats med förträffliga
arbeten, ändamålsenliga skolhus hafva med stora kostnader
uppförts; ja, kort sagdt, friska vindar ha från inånga håll
blåst in i våra lärosalar, hvarigenom skolarbetets resultat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1886/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free