Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om skolans inflytande (Julius af Sillén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Om skolans inflytande.
tidningarna, men ganska obetydligt af skolan. Ty, för att
sammanfatta: skolan talar icke till honom särskildt; hon
kan icke sätta det nya i sammanhang med just det gamla,
som för honom har värde; ej häller kan hon tala om detta
nya just när han är mest mottaglig därför.
Af allt detta synas mig två satser följa.
Genom inga förändringar i program eller metoder kan
skolan bemäktiga sig ledningen af lärjungens fantasi- och
tankelif. Men då hon det icke kan, bör hon icke häller, för
att söka uppnå ett oupphinneligt mål, göra något som hälst
afdrag på hvad hon värkligen kan uträtta. Och hvad hon
kan, det är att ge sina lärjungar kunskaper — helt enkelt.
Hon kan lära gossarna latin, men hon kan alldeles icke
bestämma öfver deras sätt att använda detta sitt latin. Hon
kan, om man så behagar, lära dem isländska, men hvad hon
icke kan åtaga sig, det är att genom Wimmers grammatik
göra dem till nordiskt sinnade män. Hon kan, som M. Frary *
vill, lära dem geografi i stället för latin, men hon kan icke ’
garantera, att de, som M. Frary tror, genom sina
geografi-lexor skola komma att tänka på sina förfäder, "ces
intrépi-des coureurs d’aventures", och därigenom få den gåfvan att
— kolonisera! Skolan kan och skall — om hon bara får
— med godo eller ondo ge sina lärjungar det underlag af
faktiska kunskaper och färdigheter, som de behöfva till grund
för sin intellektuela utveckling, men hon kan icke leda denna
utvecklings riktning. Hon lämnar materialet; hvad som däraf
göres, därför må andra svara.
För det andra: dessa ansvarige äro i första hand
föräldrarna. I deras förhållande till barnet finnas icke de
svårigheter, som skolan icke kan öfvervinna; eller de böra icke
finnas. Far eller mor talar till detta barn, icke i allmänhet:
de äro oförhindrade att tala om hvad som hälst, svara på
hvilken fråga som hälst, kunna ha reda på barnets
nuvarande intressen och något sånär veta, hvilka nya insikter
kunna förbindas med något för barnet värdefullt, och de
kunna för sin påvärkan välja det ögonblick, då barnet är
mottagligt. De kunna, om de duga därtill, taga ledningen
af sitt barns inbillningskraft och tankeförmåga. Duga de
icke, så kan det icke hjälpas — det fins godt om ledare,
och i deras händer skall då barnet, till lycka eller olycka,
fälla. Orka de icke, så bäro de själfva ansvaret, men må
de icke söka vältra det ifrån sig på skolan, ty hon är ur
stånd att fylla deras plats.
* Raoul Frary, La Question du latin. Paris, Cerf, 1885; sid. 250 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
