Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - F. F. Carlson † (R. Törnebladh)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175 F. F. Carlson †.
trängre, utan ock i vidare kretsar. Dessutom stod
undervisningsfrågan just nu på dagordningen; folkskolan hade nyss
fått sin värksamhet ordnad genom 1842 års stadga, och i
fråga om mellanskolorna fortfor den efter 1825—1828 års
stora komitébetänkande uppkomna striden. De nya idéerna
sökte bryta sig väg, och deras målsmän framburo sina
åsikter i stridsskrifter och på möten. Carlsons kritiska
skaplynne förmådde honom att underkasta de framstälda
åsikterna en noggrann pröfning. Redan 1843 deltog han i striden
genom den anonymt utgifna skriften "Om svenska
elementarläroverken och deras förbättring", hvilken innefattade en
granskning af Hazelii skrift "Om studentexamen och
elementarläroverkens brister". Carlson uttalade här åsigter, som
ban sedermera med ifver och äfven med framgång sökt få
tillämpade. Han vederlade med kraft och skicklighet
motståndarens uttalanden mot de gamla skolorna och reducerade
till det rätta måttet loforden för den nya skolan,
"elementarskolan", hvilken på den tiden hos många gälde såsom ett
slags ideal, samt påvisade tillika de förmåner, som denna
skola då egde framför andra läroverk i fråga om lärares
aflöning, direktionens befogenhet, lärjungarnas beskaffenhet m. m.
Bland grundsatser, som i Carlsons ifrågavarande skrift
betonas, må här anföras: upprätthållandet af klassundervisningen
och användandet af fasta klasslärare (klassordinarier),
tillgodogörandet af språkundervisningens bildande kraft,
studentexamens flyttande till läroverken samt förbättrandet af
lärarnas ställning och at deras utbildning för kallet.
En hvar, som är förtrogen med utvecklingen af
skol-lagstiftningen under de senaste decennierna, känner också,
att de här anförda grundsatserna blifvit förvärkligade. Huru
stort Carlsons inflytande härvid varit, är lätt insedt däraf, att
han var ordförande och själen i den för granskning af 1856
års skollag tillsatta komitén af 1858, hvars utlåtande
förberedde den för sin tid så väl lämpade skolstadgan af 1859,
och hvilken äfven hade att afgifva särskildt förslag i fråga
om afgångsexamina vid elementarlärovärken. Dess utlåtande
lades också till grund för 1862 års stadga om afgångsexamen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
