Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg den 14—16 Juni - Sektionssammanträdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg: 1887. 262
Sektionen uttalade som sin mening, att
undervisnings-timmarna i naturlära i första och andra klassen må
borttagas, på vilkor att ämnet får en timme till uti fjärde och
femte klassen, och att naturhistorien fortsättes till maturitets•
examen på bägge linierna.
Fr. 125. Diskussionen rörde sig kring följande
hufvud-synpunkter:
1) i hvilka klasser böra dissektioner förekomma? och
2) hvilka djur kunna komma i fråga att användas.
Sektionen ansåg, att zoologiska dissektioner böra
förekomma på alla skolans stadier öfver typer, med urskilning
valda ur de olika djurklasserna.
o
Fr. 127. A ena sidan framhölls nödvändigheten af en
tidsenlig och lämplig flora, som uppstälde korta och skarpa, men ej
svårfattliga och i småsaker gående karaktärer på de vigtigaste
arterna och formserie-typerna, liksom den icke häller fick slå öfver
till den andra ytterligheten, nämligen att uteslutande gripa till så
ytliga karaktärer som blommans färg eller artens storlek m. fl.;
de latinska termerna borde i ett särskildt register hafva sin
förklaring på svenska, genom hvilket allt boken kunde hafva en stor
praktisk användning vid alla skolor.
Å andra sidan antyddes, huru vi just i floran af Krok och
Almquist hade en sådan bok, i hvilken alla dessa önskningar voro
uppfylda, med undantag däraf, att någon förklaring öfver de
latinska namnen ej funnes, men en sådan kunde lätt muntligen
meddelas på lärorummet. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Fr. 128. Diskussionen utspann sig isynnerhet om frågan,
huruvida man skulle strängt hålla på ett något så när begränsadt
växtantal för inträde från en klass till en annan. Vid en del
lärovärk ansågs detta nödvändigt, Göteborgs särskildt att nämna,
där svårigheterna för botanister att samla växter äro ofantligt
stora och där man således genom bestämda fordringar kunde sporra
lärjungarna att göra sina insamlingar under sommaren.
Yid andra lärovärk ansågs ej denna metod behöflig, särskildt
där tillträdet till fria naturen var lätt; flitiga exkursioner gjordes i
stället. Yid andra åter hade hufvudläraren skaffat sig tillträde till
stadens trädgårdar, där i synnerhet våra kulturväxter studerades.
Alla voro emellertid af den mening, att, för så vidt den
systematiserande botaniken med någon framgång skulle kunna
bedrifvas i sjätte klassen o. s. v., ett antal af minst 300 växter
vore nödvändigt för lärjunge, som flyttas från femte till sjätte
klassen.
Likaledes betonades starkt det estetiska elementet vid
växt-insamlandet. Fordrade man af lärjungarna en skön växtsamling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
