Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - V. Sturzen-Becker, Nytt franskt och engelskt skolbibliotek (Mbg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Sturzen-Becker, Franskt och engelskt skolbibliotek. 417
tigt) känneteckna i lika hög grad den svenska som den tyska
samlingen. I ett hänseende tyckes emellertid, att döma af
föreliggande band, den svenska ganska väsentligt skilja sig från
sin tyska förebild — vi mena i afseende på de upplysande
anmärkningarna efter texten. Visserligen heter det i den
anmälan, som förekommer på det första täckbladet, att
anmärkningarna »äro ämnade att innehålla nödiga saftförklaringar samt
förklaringar öfver språkbruket, i de fall, då texten företer
särskild egendomlighet, eller då lärjungen af befintliga ordböcker
och språkläror icke erhåller tillfredsställande upplysning». I
ganska liknande ordalag framställer den tyska redaktionen
planen för sina anmärkningars affattande. Redan vid en ytlig
undersökning finner man dock, att vid tillämpningen af denna
gemensamma princip de tyska utgifvarna och den svenske förfarit
tämligen olika. Medan de förra strängt fasthållit vid den
uttalade grundsatsen och alltså endast undantagsvis lämnat några
upplysningar i språkligt hänseende, kan ej med fog samma
omdöme fallas om Colombas utgifvare. Vi skynda emellertid att
tillägga, att han i förordet till sitt arbete uttryckligen förklarat
sig ämna gå sin egen väg, således oberoende af det program,
som förläggarefirman uppstält. Om vi således å ena sidan finna
det litet besynnerligt, att redan det första bandet af en
samling företer en ej så ringa afvikelse från den plan, som, då den
uppgjordes, var ämnad att gälla för samlingen i sin helhet, vilja
vi dock å andra sidan icke härför uttala något egentligt
klander mot den ärade utgifvaren. Det säger sig nämligen själft,
att en kommentators uppgift måste blifva ofantligt mycket
svårare, om han ej far hafva sin fulla frihet, utan helt och hållet
måste ställa sig till efterrättelse en på förhand af andra
utstakad plan. I alla händelser kvarstår dock det — låt vara
obetydliga och oskadliga — faktum, att förläggarna lofvat ett och
utgifvaren ett annat. Det ingår ej i planen för denna anmälan
att uttala något omdöme om den metod, som utgifvaren funnit
för godt att tillämpa vid affattandet af sina anmärkningar. Ty
om vi också måhända för egen del känna oss mera tilltalade
af det ursprungliga programmet, äro dock åsikterna i denna sak
ännu så delade, att vi, såsom redan är antydt, ingalunda våga
eller vilja uttala något klander mot en utgifvare, som ansett det
lämpligt att förse sitt arbete med en större mängd anmärkningar
än hvad som efter vår åsikt varit af behofvet påkalladt. Bland
dylika anmärkningar räkna yi de exempel på omvänd ordföljd
i relät, satser, som här och där anföras: 2, 10; 5, 22; 13, 25;
18, 27; 23, 36; 27, 32; 43, 34: på omvänd ordföljd efter aussi
i böljan af en sats: 7, 5; 21, 27; 30, 16; samt på konstruktio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
