Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litfceraturaiimälan.
123
På sid. 4 yttrar förf.: »Man har aldrig lyckats påvisa, att
järn består af flera ämnen än ett: ämnet järn. Järn är således
ett enkelt ämne — ett grundämne». — Detta är tydligen
felaktigt. Kaliumhydrat t. ex. ansågs länge af detta skäl såsom
ett enkelt ämne, men är det dock icke.
Förf. yttrar (sid. 4): »Blandar man sådana ämnen, som
ej inverka på hvarandra, erhålles. en s. k. blandning» och »en
blandning har alla de egenskaper, som de däri ingående ämnena
äga». — Detta är felaktigt; ty om man löser t. ex/socker i
vatten, så uppkommer nog en blandning, ehuru vattnet inverkar
på sockret, så att det upphör att vara en fast kropp och
sålunda förlorar åtminstone en af sina egenskaper.
Förf. yttrar (sid. 5): » Vid kemiska reaktions förlopp
angifvas de reagerande grundämnena med första bokstafven (eller de
tvenne första) af deras latinska benämning». — Denna uppgift
är felaktig; ty ungefär !/4 af alla grundämnen göra derifrån
undantag, t. ex. Cl, Sn, Sb, As, Cs, Rb, Sr, Mg, Zr, Nb, Zn,
Mn, Cd, TI, Pb, Ag, Pd. Detta fel har dock författaren
gemensamt med flere andra läroboksförfattare.
På sid. 14 läses: »Syror äro sålunda ämnen, som äro
frätande, smaka surt och öfverföra blå lackmus färg till röd». —
Denna definition är tydligen för trång. Kiselsyra t. ex. kan
(såsom olöslig) ej gifva dessa reaktioner.
På sid. 16 påstår förf., att den syra, som uppkommer,
då fosforsyreanhydrid löses i vatten, har formeln H303P0;
men dervid bildas H0P02, såvida ej förf. vidtager någon särskild
operation för att öfverföra metafosforsyran till ortofosforsyra.
I försök 19 (sid. 25) öfvergjuter förf. i en kolf koksalt
med svafvelsyra och påstår, att reaktionen sker efter formeln:
2NaCl+H202SG? = Na202SG2 + 2HCl. Vetta är felaktigt; ty
först vid glödgning eller högt öfver den temperatur, ett
glaskärl kan uthärda, kan den andra väteatomen i svafvelsyra
utbytas mot natrium nr koksalt.
På sid. 18 står: »Baser äro ämnen, som äro frätande,
smaka lutaktigt och öfverföra röd lackmus till blå». — Äfven
denna definition är för trång. Alla i vatten olösliga baser
skulle enligt denna definition ej vara baser.
Sid. 36 yttrar förf.: »De negativa haloidföreningarnas mest
utmärkande egenskap är, att de sönderdelas af vatten». — Detta
är ej sannt, ty klorkväfve, som väl är den mest karakteristiska
af dessa föreningar,, sönderdelas ej af vatten.
Enkelt
ämne.
[-Blandning.
Grundämnenas beteckning.-]
{+Bland-
ning.
Grund-
ämnenas
beteck-
ning.+}
Syror.
Baser.
Negativa [-haloidför-eningar.-]
{+haloidför-
eningar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
