Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Uppgifter för skriftlig afgångsexamen vårterminen 1895.
3. Eil smal, jemntjock trästång af 22 dm:s längd
är med den ena ändan fästad vid en bestämd punkt,
belägen 14 dm. under en vattenyta, och omkring denna
punkt är stången fritt rörlig. I hvilket läge är stången i
jemnvigt? Träets egentliga vikt är 0.7.
4. Vid sträckning med en viss belastning, då
temperaturen oförändradt är 17°, erhåller en koppartråd, hvars
genomskärningsyta är 2.7 qvmm., samma förlängning som
om den utan belastning uppvärmdes från den nämnda
temperaturen till 95°. Med hvilken belastning sträckes
den? Kopparns längdutvidgningskoefficient för värme är
O.oooois; genom en belastning af 12.5 kg. ’erhåller en
koppartråd af 1 meters längd och 1 qvmm:s
genomskärningsyta en förlängning af 1 mm.
5. Åt 315 liter vätgas, hvars temperatur är 0°,
meddelar man vid oförändradt tryck en värmemängd af 8.2
värmeenheter. Huru stor blir gasens rymd efter
uppvärmningen? Vid det rådande trycket och 0° väger 1 kbm.
vätgas 0.090 kg.; vätgasens egentliga värme vid konstant
tryck är 3.4, dess utvidgningskoefficient 1/273-
6. På ett vågrätt bord står ett öppet cylindriskt
metallkärl, hvars djup är 33 cm. och inre diameter 25 cm.
Utanför kärlet och något högre än dess kant hålles en
liten ljuslåga i ett sådant läge, att den lägsta deraf
belysta punkten på kärlets insida ligger 9 cm. öfver bottnen
då kärlet är tomt. När kärlet till en höjd af 21 cm.
blifvit fyldt med en viss vätska, nå strålarne från lågan,
hvars läge är oförändradt, nätt och jemnt ner till bottnen.
Huru stor är den vätskans brytningsexponent?
7. Polerna af en galvanisk stapel, bestående af ett
antal lika element, ordnade efter hvarandra, slutas med en
gifven ledning, hvarvid en viss strömstyrka iakttages.
Elementen ordnas derefter bredvid hvarandra, så att de bilda
ett par, och polerna förenas med samma ledning. Huru
förhåller sig motståndet i ett element till det yttre
ledningsmotståndet, om strömstyrkan i det senare fallet blir
densamma som i det förra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
