Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Några iakttagelser och reflexioner i metodiskt afseende.
nanläsning af återstoden utaf nämnda stycke i
läseboken. Dessa tvenne lärare borde uppenbarligen hafva
bytt plats. Metoden i kl. 3 skulle passat i kl. 1 och
tvärtom.
Emellanåt brukade man, enligt hvad man
meddelade mig, i kl. 1 låta lärjungarne skrifva af en öfning
efter en bok eller ur minnet nedskrifva en dikt, som de
lärt utantill. Det sistnämnda var för mig något nytt
och föreföll mig särdeles lämpligt.
Ej heller åt undervisningen i »grammatik» ägnades
så mycken tid som hos oss. Det mesta af denna, i
synnerhet af formläran, inöfvades under lektionstimmarne i
latin. Detta ämne är som bekant de tyska
gymnasiernas A och O, och det hände flera gånger, att man i de
lägre klasserna undervisade i latin, åtminstone halfva
timmen, fastän det stod »modersmålet» på schemat.
Uteslutande tysk grammatik, företrädesvis satslära,
förekommer endast i »Unterschule», där sådan finns, samt i de
två lägsta klasserna. I klass 3 företager man en
repetition af satsläran, men sedan är det i allmänhet slut med
undervisningen i tysk grammatik.
I de 2 preussiska skolor, hvilka jag besökte,
använde man ej någon lärobok, men i Baden hade man
en mycket kortfattad sådan i satslära till hjälp vid
repetitionen.
Jag hade tillfälle att åhöra grammatikundervisning
i »Unterschule» i Berlin och kl. 1 i Halle. Metoden var
enkel och praktisk, men erbjöd ej något vidare nytt.
Läraren instruerade lärjungarne att taga reda på
ordklasser och söka få fram olika slags satsdelar genom
frågor, såsom »Wer?» »Wessen?» »Wem?» »Wen?» »Was
für ein?» çtc. Ett predikat t. ex. svarade på frågorna.
»Wie ist das Subj.?» (sein adj.) »Was ist das Subj.?»
(sein -f- Subst.) »Was thut das Subj.?» (verb) »Was ist
mit dem Subj. gethan?» (passivt verb). Då man utredt
ett grammatiskt förhållande och fått det riktiga
språkuttrycket därför, upprepades detta af hela klassen i
chorus. Detta s. k. »chorsprechen» förekom vid allt slags
undervisning, i synnerhet i Halle och till och med i
öfversta klassen.
Äfven i medel-högtysk grammatik lämnades
undervisning i sammanhang med läsning af medelhögtyska
texter. Mot slutet af arbetet med dessa tog man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
