Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385 "Vår nyaste lärobok i modersmålet.
59,ii. »Räkneord kallas adjektiv eller substantiv,
som . . .». Då förf. emellertid strax förut definierat
såväl adjektiv som substantiv såsom »ord, som böjas» på
ett visst sätt, så inser jag icke, hur han skall kunna få
sitt första exempel tre, som han väl anser vara oböjligt,
till att bli ett räkneord. Detsamma gäller naturligtvis
om fyra, fem o. s. v.
59,14. »Pronomen kallas vissa substantiv eller
adjektiv, som . . .». Hvad denna begränsning skall tjäna
till, förstår jag icke, då förf. dock själf (s. 150) erkänner
tillvaron af pronominella adverb. Följden har blott
blifvit, att förf. måste använda en hel sida till att indela
adverben på precis samma sätt som förut (s. 98 f.)
pronomina. Att ja, jo och nej äro i allra högsta grad
pronominella, tycks han däremot icke hafva behjärtat.
Annars borde han, som originellt nog räknar dessa ord
till interjektionerna, äfven upptaga »pronominella
interjektioner».
59, 29. »fartyget... kallas ej pronomen, emedan det
blott kan ersätta skeppsbeteckningar, icke hvilka ord
som hälst». Kan då ett pronomen ersätta »hvilka ord
som hälst»! Hvilket af förfrs pronomina kan ersätta
t. ex. ett verbum finitum ? Kan ens ett
substantiv-pronome« ersätta hvilka substantiver som hälst, t. ex.
jag ersätta utskänkningsbolag? Då jag blott kan ersätta
för tillfället talande individers namn, och fartyget
ersätter allehanda skeppsbeteckningar, så synes mig
verkligen de båda orden i fråga om mångsidig användbarhet
vara ungefär likställda.
60,6 uppges, att verbet böjes bl. a. till »genus».
Någon sådan böjning återfinnes emellertid alis icke vid
den speciellare redogörelsen för verbets böjning, utan
hvad som vid den allmänna karakteristiken af verbet
kallas genus (motsatsen aktivum: passivum), det har på
det sednare stället (s. 119) fått namnet »hufvudform»,
utan att någon upplysning om ändringen lämnas. Att
ändringen utgör en förbättring, är jag den förste att erkänna,
men den borde hafva anmärkts, såsom med det
äfvenledes under arbetets tryckning gjorda utbytet af
»per-fektum partie.» mot »preteritum partie.» verkligen skett.
60 nederst, »artiklarna en, ett och den, det, de
samt infinitivmärket att, hvilka blott förläna en skiftning
i betydelse åt det substantiv eller verb, de tillhöra.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
