Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Om trestafviga ords användning i vers.
Fördelning af de trestafviga starkt-börjande.
De trestafviga starktbörjande dela sig uti:
Trestafviga starktbörjande rena;
Trestafviga starktbörjande f. d. bistarka;
Trestafviga starktbörjande bistarka på 2:dra
stafvelsen;
Trestafviga starktbörjande bistarka på 3:dje
stafvelsen.
Trestafviga starktbörjande rena.
Trestafviga ord med hufvudstyrka på l:sta
stafvelsen, och denna i högt läge; ingen bistyrka.
De hit hörande trestafviga orden äro enkelord.
De ha oftast uti andra stafvelsen: -e (hvilket: -e,
med efterföljande konsonant eller konsonanter bildar :
-er, -en, -ert-, -erst-, -est-, -elsk-, m„ fl. dylika
ljudgrupper. t. ex.
H H , H H H ’ H
Alperna, bröderna, kolera, gyldene, kofferten, öf-
H H H
verste, harnesket, ynnesten, himmelska.
Nämnas bör äfven, att hit höra talspråkets
bestämda pluraler af 5:te deklinationen på -ena t. ex.
H , H
Huseria, bergena (i skriftspråket: husen, bergen).
Vidare har en del hit hörande ord uti andra
stafvelsen: -i- (hvilket) -i-, med efterföljande konsonant
eller konsonanter bildar: -ik-, -isk-, m. fl. dylika
ljudgrupper) t. ex.
H H
fänriken, jordiska.
Slutligen har en del hit hörande ord, hvilka ännu
kännas såsom utländska, allehanda vokal uti andra
stafvelsen t. ex.
H H H
Indien, Ossian, tyfusen,
Anm. De nu afhandlade rena förekomma mycket
sparsamt i svensk vers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
